Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I solnedgången - Framtidshopp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
180
FRAMTIDSHOPP
i ord. Dess strålande höjdpunkt blef, enligt alla
deltagares vittnesbörd, det »oförgätligt sköna» ögonblick då
Nordens ungdom genom den unge frihetskämpen Carl
Pl o ug bragte Erik Gustaf Geijer — »det frisinnade
Sveriges främste man». — sin hyllning, och denne, med
ansiktet förklaradt af det nästan profetiskt inspirerade
uttryck som i sådana stunder kunde upplysa detsamma,
afslutade sitt tacksägelsetal med de af djup rörelse
vibrerande orden: »Gud välsigne eder och edert hopp.
Jag delar det —!»
Det framtidshopp som i denna stund hägrade för
Geijers syn var väl framför allt den andliga förbrödringen
mellan de nordiska folk som alltför länge stått
oförstående, likgiltiga eller fientliga gent öfver hvarandra;
det gällde ett vidgadt och fördjupadt samarbete på
områden, långt på sidan om dagspolitikens förbittrade
och splittrande skärmytlingar angående frihetens och
utveckligens yttre former. Det var öfver denna
förhoppning som han uttalade sin välsignelse och själf tänkte
han väl knappast på att någon at hans ord kunde gifva
en i trängre mening politisk innebörd, med tillämpning
på särskilda, bestående förhallanden. Men lika naturligt
var att de unga frihetssvärmarna från Köpenhamn skulle
göra denna tillämpning, och det i vidaste möjliga
utsträckning. I den skara som då gästade Uppsala befunno
sig, jämte Ploug, många andra af den ungdomliga
oppositionens främste, och, ur en strängt konservativ regerings
synpunkt, farligaste män — ynglingar som icke tvekat
att sätta sina namn under adresser hvari Danmarks
enväldige konung öppet uppmanades att skänka landet en
konstitution och där stora ord talades om »tidens kraf»
och »tankens och ordets frihet», och som icke begärde
bättre än att få dela Orla Lehmanns fängelsestraff och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
