Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I solnedgången - Högst animeradt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÖGST ANIMERADT
213
... »Jag — smyckad i rosa tyllklädning och med
törnros-krans på håret, dansade förtvifladt hela natten och var naturligtvis
också högst animerad . . . Dagen därpå var kadettbal —
jag törs ej säga b a r n b a 1–— Äfven högst animeradt och
ogudaktigt ledsamt... Du vet hur road jag är af dans;
men man blir snart mätt på balkonversation och balherrar,
och då förefalla mig alla dessa hoppande menniskor rent af
hemska, som vore de besatta af onda andar. . . Och hur
inånga dansa väl af verklig glädje, utan att coquetterie, afund
eller fåfänga rycka i trådarna? — Sjelf känner jag mig ofta
så invärtes grumlig och dålig efter en bal — det är
nog ej utan att de där demonerna få litet makt med mig
också. . . Då jag är hemma i ro, kan jag rätt bra hålla
dem på afstånd . . .»
Ännu återstå åtskilliga baler att »genomdansa» och
ett slädparti, arrangeradt af en viss »baron Jacques»,
som bara kan tala om hästar, och en annan högförnäm,
men mindre underhållande yngling, som i
ungdomskretsen går under den vanvördiga pseudonymen
»Kalb-sternchen». Själf är hon bjuden af en viss ung nybakad
löjtnant »som med den medfödda familjeassuransen
förenar en ansenlig portion gardesjargon. Med honom skall
jag nu kuska af till Flottsund, dricka glödgadt vin och
sedan dansa på Gillet. Tänk hur förtjusande roligt jag
skall få!»...
» . . . Kronprinsens härvaro och all den uppmärksamhet han
visade föräldrarna och mig tycks ha kvarlämnat en viss
förgyllning . .. Jag kan ej på annat sätt förklara all den artighet
som nu plötsligt egnas mig af en del herrar — mest militärer
— som förr aldrig brytt sig om mig det minsta . . . De ha t.o.m.
börjat göra visit om kvällarna . . . Baron Jacques infann sig
härom kvällen och konversationen rörde sig denna gång
uteslutande kring hästar, stall och mer eller mindre vackra
uniformer. Men jag är ändå tacksam då han lämnar
Stagnelius i fred och helt oförargligt ’roar sig på sin ståndpunkt’
- för att tala med Ribbing 1»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
