Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- I solnedgången
- Återseende och skilsmässa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅTERSEENDE OCH SKILSMÄSSA 223
hli evig, men i stället endast visat dem båda att tro,
hopp och kärlek till sist dock äro de starkaste makter
i världen. Hvad betyder allt annat bredvid detta?
*
Den sjätte februari är Adolf ändtligen åter i Uppsala
och genomlefver några lyckliga stilla dagar med sin
hjärtans käraste» och hennes föräldrar, ehuru det
pinsamma hemlighetsmakeri som måste iakttagas beröfvar
dem mänga dyrbara och oersättliga stunder och ofta fyller
honom med en bitterhet som han fåfängt söker bekämpa.
Allt detta är ju så onödigt, så plågsamt för Agnes och
sa förödmjukande för honom själf! — Till och med sista
dagen komma objudna gäster som göra all förtrolig
samvaro omöjlig och då han går på kvällen får han
icke ens säga sin Agnes ett ordentligt farväl .. . Utan
glädje reser han också till Stockholm, för att enligt
sin fars önskan börja en bana som, så vidt han kan se,
alls icke för honom till det mal han eftersträfvar
verksamhet och oberoende. För en ung »extraordinaries»
societets- och dagdrifvarlif är han minst af allt skapad
och redan hans första bref ger intryck af den förstämning,
den känsla af att ej vara på sin rätta plats, med hvilken
han under de följande månaderna oaflåtligt skulle
kämpa.
». . . Ett innerligt tack — ej för den sista dagen, men
så mycket mer för alla de andra, är allt hvad jag kan sända
dig — ty som tom känner jag mig. Intet har visat mig en
^lud, en vänlig min sedan jag kom hit — eller rättare, allt
här har visat sin vanliga min och hvad däri kunnat finnas
af glädje har ej kunnat tränga till mitt hjärta, så att jag nästan
känt det lika frostigt där som ute i den skarpa kölden . . .
Duck har jag gjort allt hvad pligten fordrat, uppvaktat chefer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 11:19:32 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/isolnedg/1/0233.html
