Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I solnedgången - Goda råd dyra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
244
GODA KÅD DYKA
I
verkliga orsaken till detta godtyckliga ingripande måste
för alltid förbli en diplomatisk hemlighet. Emellertid
gällde det en på det bestämdaste uttalad önskan af en
vänskapligt sinnad grannstat och saken kunde således
omöjligt behandlas som bagatell. Här voro sannerligen
goda råd dyra. Till hvem skulle man väl vända sig i
sin nöd om ej till Erik Gustaf Geijer, den man som
väl minst af alla kunde misstänkas vare sig för servilism
eller reaktionära tendenser, som själf öppet uttalat sin
sympati för den skandinaviska ungdomens förhoppningar
och sträfvanden och som därtill i sin egenskap af
universitetsrektor hade en obestridlig rättighet att
uppträda med en viss faderlig myndighet? — Om någon
kunde ställa allt till rätta, så var det väl han. Han
eftersändes också ögonblickligen och alla situationens
svårigheter framlades för honom. Den som gjort sig
det minsta förtrogen med Geijers skaplynne förstår utan
alla vidare utläggningar huru en sådan vädjan måste
verka på honom. Den gamle kämpen, som så länge
»osedd gått vakt om sin öfverhet», blef helt varm.
Blotta tanken på att konungen, i hvars frisinnade åsikter
och personliga popularitet han redan såg en borgen
för förverkligandet af sina varmaste förhoppningar, på
detta sätt, för en struntsaks skull, genast från början
kunde komma i en skef ställning till den ungdom som
borde bli hans regerings bästa stöd, var honom
outhärdlig. Det fick helt enkelt ej komma i fråga — saken
skulle nog låta ordna sig. Han trodde sig känna sina
gossar och sitt eget förhållande till dem alltför väl för
att betvifla att det endast behöfdes ett bestämdt
af-rådande uttalande af honom för att hela resan skulle
förfalla, eller i alla händelser uppskjutas. 1 värsta fall
kunde man ju skylla på landssorgen, som möjligen kunde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
