- Project Runeberg -  I solnedgången : minnen och bilder från Erik Gustaf Geijers senaste lefnadsår / Första samlingen : 1840-1845 /
324

(1911-1914) [MARC] Author: Anna Hamilton-Geete With: Erik Gustaf Lilljebjörn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I solnedgången - Cora och Jabot

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

324

CORA OCH | A BOT

kom Cora* också in, till deras obeskrifliga förtjusning... Dc
pratade och lekte med henne — hon krafsade, alldeles
omedveten om den stora nåd som vederfors henne, ogeneradt på
Kronprinsens byxor för att få mera skorpor, och då detta ej
lyckades, började hon hoppa jämfota högt i luften, som du
vet hon brukar, hvilket gjorde oerhörd lycka . . . Jabot**,
stackare, hade smutsat ner sig förfärligt och skulle hållas
i fångenskap under denna fina visit — men lyckades förstås
krångla sig ut som vanligt och mötte dem, vanvettig af glädje,
i trappan just då de skulle gå. Prins Carl, som är en stor
hundvän, föll på knä och pratade med honom en lång stund,
så att äfven han fick sin andel af nådens solsken. . . Prins
Gustaf är bra vacker och intagande; men för min del tycker
jag nästan ännu mer om prins Carl — han ser så manlig
och ståtlig ut och är så liflig och rolig att tala med . . . Detta
besök har väckt en otrolig sensation i staden och vi kunna
ej träffa en människa som ej strax börjar med — ’Nå,
prinsarna — !!’ etc. etc. — Grefve Henning talade med pappa
om vår förlofning! — till mig sade han dock intet därom,
fast han talade ovanligt mycket med mig hela aftonen . . .»

Detta första besök blef inledningen till en lång rad
af glada och förtroliga aftnar, som de unga prinsarna
vanligen som själfbjudna gäster — under vinterns
lopp tillbragte i Geijerska hemmet, där de, om man får
döma af de täta besöken, tyckas ha funnit sig synnerligen
väl. Det intryck man genom Agnes Geijers beskrifningar
får af den unge Carl XV och hans tidigt bortgångne
broder vid denna tid, är älskvärdt och hjärtevinnande,

* En Agnes tillhörig brun och hvit rapphönshund. Geijers
stora favorit.

** En ättling af Cora, ännu i valpåldern. De båda
hundarna spelade en synnerligen framstående rol! i familjen Geijers
hvardagslif, följde Geijer på hans promenader och omhuldades
af honom på det ömmaste. Ännu på sin dödsbädd tänkte
han på och sysselsatte sig med Cora — Jabot hade då
redan ljutit en för tidig död genom olyckshändelse.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:19:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/isolnedg/1/0336.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free