Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I solnedgången - Hos Geijers
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
356
HOS GEIJERS
- och längst in, till vänster om förmaket, sängkammaren,
det stora hörnrummet med sin »berömda utsigt» öfver
Slottet och slätten, som äfven begagnas som
sällskapsrum. Allt är smakfullt och prydligt ordnadt, med
hem-vårdade blommande växter öfverallt och framförallt ljus
mycket ljus, i kronor, vägglampetter, stakar och
kandelabrar, hvarhelst de kunna anbringas; fru Anna-Lisa
kan »aldrig få för mycket ljus», hon älskar den festliga
stämning som frambringas af många tindrande lågor
och skref en gång till Malla Silfverstolpe vid ett ännu
högtidligare tillfälle, då hon skulle se själfva majestätet
som gäst: — »Får jag bara bra med ljus i rummen,
då oroar jag mig ej för allt det andra!»... Mallas
välkända silfverstakar bidraga också denna gång till
eklä-reringen, som de gjort så mänga gånger förut både hos
Geijers och andra vänner — sanna offerlågor på
vänskapens altare. I salen mötes man af värdinnan, vacker
ännu vid femtiofyra år med sin fina, raka profil, sitt
rika vågiga hår under spetsmössan och sina
uttrycksfulla ögon — artig, värdig och förbindlig, om ock med
hemlig hjärtklappning vid tanken på supén och på de
oberäkneliga distraktioner, hvartill Erik Gustaf
antagligen kommer att göra sig skyldig och som det åligger
henne att öfverskyla... Och där går Geijer själf omkring
och hälsar sina gäster, trygg och bredaxlad som alltid,
om ock något mera böjd än förr, med djupare fåror
kring ögon och mun och glesare hår kring pannan
en smula tankspridd och konfys emellanåt, men alltid
strålande af en välvilja som både söker och finner det
bästa hos hvar och en af de goda vänner som samlats
hos honom i kväll och mot hvilka han därför är så
innerligt tacksam, om också artighetens konventionella
former da och då få sitta litet emellan. Fru Anna-Lisa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
