- Project Runeberg -  I solnedgången : minnen och bilder från Erik Gustaf Geijers senaste lefnadsår / Andra samlingen : 1845-1846 /
24

(1911-1914) [MARC] Author: Anna Hamilton-Geete With: Erik Gustaf Lilljebjörn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Nyårsvaka hos Fru Alida. I ottesången. Visiter. Nyårsmottagning på Slottet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

24

FRU ALIDA OCH BLOMMORNA

tallrik, i hvars midt en underbar »lotusblomma» af hvitt
och rosenrödt vax simmade på en af vackraste grön
zefirgarnsmossa omkransad spegelglasskifva, utgjorde i
många år en af Agnes Geijers dyrbaraste skatter och
betraktades af henne ej blott som ett förverkligande af
poesiens dristigaste drömmar, men äfven som ett alster
af till nästan svindlande höjd uppdrifven konstnärlig
skaparkraft, som mindre genialiskt anlagda naturer väl
kunde beundra, men aldrig hoppas att efterlikna.

Tiderna förändras och smak och människor med
dem. Lyckligtvis gifves det skönhetsvärden som alltid
stå lika högt i kurs — och den som med ett visst vemod
konstaterar sin oförmåga att uppskatta fru Alidas af
samtiden så högt värderade, i en senare generations
ögon nästan tragiskt onjutbara konstverk, kan i stället
med så mycket varmare sympati omfatta ett annat
utslag af hennes skönhetssinne: — den lidelsefulla
blomsterkärlek som var ett af hennes mest framträdande drag.
I sitt förhållande till blommorna, liksom öfver hufvud
taget till allt som växte, grönskade och knoppades, var
denna lilla fjärilslätta kvinnovarelse en verklig S:t
Fran-ciskus. De voro hennes barn, hennes vänner, hennes
älskade små bröder och systrar, för hvilkas trefnad och
välbefinnande hon aldrig tröttnade att sörja och med
hvilka hon kunde föra långa, smekande, jollrande
samtal, sådana som mödrar föra med de späda väsen som
visserligen ej förstå hvad de säga, men dock på ett
egendomligt sätt lugnas och glädjas af själfva det ömma,
af kärlek genomandade tonfallet. Det var hennes fasta
öfvertygelse att äfven blommorna voro mottagliga för
denna hemlighetsfulla inverkan — och då man såg den
blomsterrikedom som hon med de enklaste medel
förmådde framtrolla omkring sig, var man nästan färdig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:19:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/isolnedg/2/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free