- Project Runeberg -  I solnedgången : minnen och bilder från Erik Gustaf Geijers senaste lefnadsår / Andra samlingen : 1845-1846 /
32

(1911-1914) [MARC] Author: Anna Hamilton-Geete With: Erik Gustaf Lilljebjörn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Nyårsvaka hos Fru Alida. I ottesången. Visiter. Nyårsmottagning på Slottet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

32

HVILA VID DENNA KÄLLA

lågan» — Ordenskapitlet förklaras öppnadt och sedan
Gunnar preludierat en smula uppstämmes unisont, med
ackompanjemang af gitarr och kastanjetter,
ordenssången :

»Hvila vid denna källa — — —

Vår lilla frukost vi framställa:

Rödt vin och Pimpinella

Och en nyss skjuten be-e-ckaasin —!!...»

Så klingar man med hvarandra, hvarpå
»becka-sinerna» — för tillfället representerade af tant Mallas
strufvor — under allmän belåtenhet fördelas och
förtäras, icke utan hänsyftningar på Gunnars berömda
»inträdestal» öfver ämnet: — »Beckasin och
Pimpinella, eller huruledes dessa i urkunderna
förekommande kabbalistiska uttryck af ordensbröderna böra
rätteligen förstås och uttolkas —» ...

Aldrig har väl månen, som sett så mycket
underligt i det gamla Uppsala, skådat ner på ett älskvärdare
gyckel, en mera oskuldsfull orgie än denna! —

Tiden flyger under skämt och sång och snart
återstå blott några minuter af det gamla året.
Ceremoni-mästarinnan fyller åter glasen och alla sitta tysta några
ögonblick. Så börjar Domkyrkoklockan slå — och då
den slutat och väktarens långdragna rop förklingat har
ett nytt tidsskede ingått. Lilla fru Alida, plötsligt
allvarsam, böjer hufvudet öfver de knäppta händerna och
läser stilla och andaktsfullt nyårspsalmen:

»Än ett år uti sitt sköte

Oss en mängd af dagar bär. . .»

Den milda stämman får en särskildt rörande klang
vid orden:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:19:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/isolnedg/2/0038.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free