Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Eriksdagen. Sommarstämning i Geijerska trädgården. Lotten Lindblad. Promotionen. Ett sommarminne, skildradt i bref från Agnes Hamilton till Tekla Knös. Bref från Agnes Hamilton till A. F. Lindblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182
ERIKSDAGEN
som firat så många Eriksdagar tillsammans. Kanske ägnar
Malla Silfverstolpe i tysthet en känslofull suck åt
hågkomsten af den första af dessa högtidsdagar — clen
evigt minnesrika Eriksdagen 1816, då hon och Amalia
von Helvig tillsammans lagerkrönte den unge Geijer
liksom de båda Leonororna en gång vid ett lika festligt
tillfälle lagerkrönte den unge Tasso... medan stackars
David Silfverstolpe mjältsjuk och liknöjd låg på sin soffa
och förargades öfver det myckna väsen man gjorde af
alla dessa unga snillen, med hvilka man ej ens kunde
få sig ett ordentligt parti vira —! — Ack — det är
länge sedan — snart trettio år. Men under hela denna
tid, en half lifstid, har dock knappast någon Eriksdag
förgått som icke hon och Geijer och Atterbom firat
med hvarandra — alltid de tre, huru än människor
och förhållanden omkring dem skiftat och förändrats...
Med Guds hjälp hoppas hon väl att de skola få fira
många liknande ännu, kanske ej så muntert som förr,
men med tilltagande frid, endräkt och inbördes
förtroende i den mån åren breda sin försonande slöja öfver
strider och meningsskiljaktigheter dem vänskapen helst
vill glömma... Och aftonen blir glad och god; man
beundrar lifligt de nya anläggningarna, man promenerar
i den långa syrengången, man diskuterar de kommande
promotionshögtidligheterna och berättar roliga historier
från Majfesten. Och till sist går man in för att supera,
dricka sitt té och äta »härliga våfflor med hallonsylt»
som förberedelse till den ännu högre njutningen att
höra Agnes och grefvinnan Rosen sjunga till Geijers
ackompanjemang... En stilla ljuflig afton, full af vårens
glädje och solnedgångens blida ro, en sådan afton som
för gamla vänner som sitta tillsammans i ett lyckligt
hem, tryggt och förtroligt samtalande om hvad de minnas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
