Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Adolfs Hamiltons hemkomst. Eklatering. Adolf öfvertager Blomberg. Den gamla herrgården
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
73 DEN GAMLA SALONGEN
ett d :o bord, några fåtöljer och taburetter, rätt delabrerade,
och en större spegel som gör en grön i ansiktet . . . Väggarne
äro klädda med gar wunderschöne målade väftapeter,
min barndoms fröjd och beundran, på himmelsblå botten
framställande de herrligaste frukter, meloner, drufvor, ananas,
persikor m. m., omsvärmade af alla himmelens fåglar, dufvor,
papegojor, fasaner, påfåglar, skator och Gud vet allt hvad . . .
Bra gärna skulle jag vilja behålla dem om det läte sig göra
— men tiden och råttorna ha farit hårdt fram med dem och
därtill har min närmaste föregångare, frih. Wästfeldt, på det
grymmaste genomborrat de arma djuren med en massa ofantliga
spikar och krokar, tapeterna till föga båtnad. Och hur gärna
ville jag ej få visa dig allt detta —! —»
— Verkar det kanske inte förtjusande ännu i sitt
förfall, det gamla rummet, med sin bleknade
sjutton-hundratalsstämning, sina »delabrerade» gustavianska
möbler sedan Farfars tid, sina målade väftapeter och sina
många fönster med’ den stora utsikten genom små
solbrända rutor? — Tiden, råttorna och pietetlösa
hyresgäster hade tyvärr alltför grundligt utfört sitt
förstörelseverk för att det helt och hållet skulle kunnat
bibehållas i oförändradt skick. Men sin egendomliga
prägel af gammaldags stämningsfull hemtrefnad skulle
det aldrig förlora — och just i detta rum, som Agnes
mest af alla älskade och där hon helst vistades, skulle
blott några få år senare det Geijerska hemmet, i många
af dess mest karaktäristiska drag, fira en rörande och
egendomlig återuppståndelse. Här skulle den unga
husmodern samla allt som var henne kärast och mest
minnesrikt; här prydde Byströms byst af Geijer den stora
välfyllda nothyllan på väggen midt emot pianot, alldeles
som förr i den gamla salen vid Öfre Slottsgatan i
Uppsala; här blommade ännu i många år den stora kaktusen
och rosenlagern som stått i Agnes Geijers flickrum, och
17. — I solnedgången. Tf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
