Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Den unge godsägarens första lärospån. Richert, Nonnen och Kylberg. Rön och erfarenheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
262
richert, nonnen och kylberg
Johan Gabriel Richert, »profeten på Trufve»*, Edward
Nonnen, den första svenska landtbruksskolans stiftare,
på Degeberg, och Lars Wilhelm Kylberg på Såtenäs.
I Västergötlands annaler torde det väl kunna betraktas
som ett nästan lika »underbart hopträffande af lyckliga
tillfälligheter» som det Atterbom på sin tid konstaterade
i afseende på det Uppsalienska sällskapslifvet, att den
unge, ännu oerfarne men af energi och verksamhetslust
lågande ägaren till Blomberg bland sina närmaste grannar
kunde räkna män sådana som dessa — betydligt äldre
än han till åren, men okufligt ungdomliga till själ, hjärta,
handlingskraft och offervillighet — samt i dem förvärfva
trofasta vänner och rådgifvare, hvilka på hela hans
utveckling och blifvande verksamhet skulle utöfva det
starkaste inflytande. Det har betecknats som »en
sällsynt lycka för en landsända att samtidigt ega tre så
utmärkta män i samverkan med hvarandra och äfven
personligen kompletterande hvarandra... den vidsynte
juristen, den varmhjärtade, entusiastiske
jordbruksaposteln och den praktiske, energiske näringsidkaren».**
* . . . »Dörrar och fönster måste slås upp för tidens nya
ande. Därute susade liberalismen redan med starka vingslag
öfver landet — och i Skaraborgs Län, på Trufve gård vid
Lidköping, bodde dess störste profet . . .» R. Kjellén, Sk. L. H. S.
Hist.
** — »Richert var idén, Nonnen ordet, Kylberg handlingen»,
så lyder P. von Möllers bekanta diagnos af detta sällsynt
harmoniska triumvirat. Om Adolf Hamilton och hans
förhållande till dessa vänner, liksom om hans personlighet och
verksamhet för öfrigt, skrifver prof. Kjellén i sitt förut citerade
arbete bl. a.: — ...»Det var 1845 som han tillträdde denna i
ättens historia berömde gård (Blomberg.) . . . Allvarlig, flärdlös,
älskvärd i umgänget, besjälad af de bästa afsigter, kom han . . .
in i Kylberg-Richert-Nonnens intima krets och vann där
genast det anseende att han redan 1847, vid Nonnens afgång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
