Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV. Geijer insjuknar. Ett kungligt besök. Studentkonsert. Geijers föreläsning. Fryxells angrepp. Prinsarnas afsked
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»UR SVENSKA HJÄRTANS DJUP»
307
Uppsalabesök tog sig uttryck som af ögonvittnen
beskrifves såsom »öfverväldigande». Bland de icke minst
oförgätliga var den sångarhyllning som redan
ankomstdagens afton ägnades den kungliga familjen af
studentkåren och som fru Anna-Lisa var nog lycklig att få
bevittna, då hon just samma afton tillsammans med
andra akademistatens och societetens representativa damer
blifvit »befalld till Drottningen» och deltagit i den
kungliga couren. Så, som folksången sjöngs den kvällen, dä
Konung Oscar med sina fyra söner trädde ut på trappan,
under det att drottningen och den smärta svartlockiga
prinsessan visade sig i det öppna fönstret därofvanför
— så, påstods det, hade man aldrig förr hört den sjungas.
Folk och studenter, som trängt sig in på gården, stämde
in i sången; den tätt packade mängden därutanför följde
så småningom exemplet och inom kort sjöngs det
unisont Kungsängsgatan uppåt ända till Torget och utefter
hela Ågatan från Islandet till Nybron, så att ljudet i
den stilla höstkvällen som ett dån af många vatten hördes
ända upp till Qeijerska gården, där Agnes och lilla pappa
tillsammans gladdes och förvånades öfver Oscar
Meijerbergs »förmåga att sätta en förut okänd fart och kläm i
kören»... Hyllningen afslutades med ett lefve och ett
niofaldigt hurra för konung och konungahus, äfven detta
i det oändliga upprepadt och mångfaldigadt af de
hänförda folkmassorna. Men till fullkomlig yrsel växte jublet
först då uppvaktningens officiella del var undangjord och
den populäre sånganföraren, efter några halfhögt
utdelade lystringsord, gaf signal till uppbrott och — själf
gående baklänges i spetsen för sångarna — »med ett
menande leende» höjde taktpinnen och tog upp
»Kung-Carl, den unge hjälte» — då ännu en nyhet i allmänna
sångens repertoar. Trovärdiga åhörare och ögonvittnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
