Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV. Geijer insjuknar. Ett kungligt besök. Studentkonsert. Geijers föreläsning. Fryxells angrepp. Prinsarnas afsked
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
311 GEIJERS FÖRELÄSNING
läsaren och af det intryck hans personlighet gjorde på
åhörarna, som just från detta tillfälle blifvit bevaradt.
Den nyss citerade unge västgötastudenten försäkrar till
och med att detta personliga intryck var så starkt att
det förklarar hans bristande hågkomst i afseende på
själfva föreläsningen ... »Han hade nog af att söka få
ett totalintryck af den store mannen, som han nu för
första gången säg och för sista gången skulle få
höra. Det lyckades ock; — ty efter fyrtio år stär
bilden af honom lika klar som i den stund jag såg
honom».. .*
»Det Höga Herrskapet» hade, berättar han vidare,
i god tid intagit sina platser och Geijer stod i närheten
af katedern, inbegripen i lifligt samtal med sina
kungliga åhörare och deras uppvaktning... »I sättet,»
antecknar den ungdomlige och säkert föga världserfarne
iakttagaren med naiv förvåning och beundran, »låg intet
af det stela och för tillfället antagna som nästan
alltid karaktäriserar sådana samtal, utan
allt var ledigt och naturligt...» Då den akademiska
kvarten förlupit såg Geijer på sitt ur och gick därpå
hastigt och med raska steg uppför trappan till katedern
— gjorde en lätt hälsningsgest med hatten, ställde den
ifrån sig’ på högra sidan, »kastande den högra vaden
af den rundskurna kappan öfver motsatta axeln — och
satte sig»... De många obetydliga, med nästan
barnslig pietet antecknade smådragen bidraga onekligen i sin
mån till taflans egendomligt intima och personliga tycke.
Trots den något dramatiska anordningen med
slängkappan — man igenkänner den för öfrigt från de flesta
af tidens porträtt — fann unge Johannes emellertid den
store professorns ställning, en smula vårdslöst tillbaka-
* Jo hannes Sundblad, »Upsalalif», s. 368.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
