Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIX. Sista veckorna i Uppsala. Smärtsamma afsked. Ett viktigt möte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HYTTPLATSERNA BESTÄLLDA
371
rörda; — fy vi visste hvem mannen var och vi
förstodo hvad saken gällde ...»
För Geijer själf och hans närmaste var kanske just
detta afsked, med allt hvad det för känsla, minnen och
fantasi innebar, det smärtsammaste och mest gripande
af alla. Man förstår att Agnes ej förmår, eller ens
försöker, att i ord uttala hvad det kostat dem.
... Dagarna gå och snart kan man räkna de
återstående på fingrarna. Hyttplatserna äro beställda; den
fjortonde maj afgår Svithiod — och Geijers vilja
före afresan få tillbringa några dagar i Stockholm för
att äfven där »ordentligt» få taga afsked af vänner och
anförvanter. En »Utrikes Resa» — man skref det gärna
med stor bokstaf — var den tiden ett allvarligt företag,
till hvilket man beredde sig med en djup känsla af att
gå okända och oberäkneliga öden till mötes. Geijer
skulle dessutom, enligt Fredrika Bremers bestämdt
uttalade önskan, i Stockholm konsultera den berömde d:r
Huss, och af dennes utslag skulle resans slutliga mål
och öfriga anordningar ytterst blifva beroende.
För Geijers återstod dock före afresan från Uppsala
ännu en viktig erfarenhet att genomlefva — denna gång
icke ett afsked utan ett möte, motsedt med en bäfvan och
oro som måste förefalla öfverdrifven såvida man ej gör
klart för sig hvad familjeband och släkttraditioner
betydde för människor i hvilkas ögon dessa begrepp hade
något af religionens helgd. Förbindelsen mellan tvenne
unga hjärtan innebar enligt deras uppfattning en icke
mindre viktig förbindelse mellan tvenne släkter, å ömse
sidor medförande både plikter och ansvar; och förrän
man fått full visshet om möjligheten af en verkligt
harmonisk sammansmältning af de sålunda sammanförda
elementen vågade man knappast anse de ungas lycka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
