Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIX. Sista veckorna i Uppsala. Smärtsamma afsked. Ett viktigt möte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»DEN SVÅRA STUNDEN»
373
gade illustrera alla tidens små familjedramer, hade aldrig
fått förekomma i üeijerska huset... Agnes tar sig
tillsammans, dricker ett stort glas vatten, uppsänder en sista
brinnande bön att Gud »för Adolfs skull måtte hjälpa
henne öfver denna svåra stunden» — och går in till
föräldrarna, lugn till det yttre men med iskalla händer
och ett hjärta som slår »ända upp i halsgropen», för att
meddela dem att de väntade gästerna nu äro i
antågande ... Man hör dem redan i trappan. Geijer tar
sin flickas hand i sin och kvarhåller den i ett fast grepp
medan fru Anna-Lisa, värdig och rak som alltid, går de
inträdande till mötes — kanske till och med en smula
rakare i ryggen än eljest, trots all förbindlig artighet i
ord och skick; ty Erik Gustaf Geijers hustru är i denna
stund dock innerst djupt medveten om att det länge
uppskjutna besöket endast är en hedersbevisning som han
har rätt att fordra. Adolf Hamiltons anförvanter äro
välkomna — men det är dock ej d e som nu bevisa
Geijerska huset ära, huru de än själfva må
uppfatta saken ... Den kyligt reserverade minen smältef
dock genast som snö för solen inför den värme, som
strålar henne till mötes ur grefvinnan Marie Charlottes
vackra, tårfyllda ögon och vinnande leende — de båda
mödrarna falla i hvarandras armar och omfamna
hvarandra som de goda, impulsiva, ömhjärtade kvinnor de
innerst äro — allt som möjligen behöfver glömmas,
ursäktas eller förklaras är i ett ögonblick förgätet, för att
aldrig mer ihågkommas... Men Gamle-grefven ser
hvarken till höger eller vänster, lägger hvarken märke
till värd eller värdinna, utan styr, glömsk af alla
formaliteter, utan vidare kosan rakt på den bleka flickan i
bakgrunden. Han lägger händerna på hennes axlar och
ser henne skarpt in i ögonen — de själfulla himmelsblå,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
