Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Lyckans Gudinna. Det dolda Sammanhanget. Öfverraskningar. Ankomst till Aachen. Geijer går sina egna Vägar. Aachen i feststämning. Jenny Lind-febern. Ett program. Oemotståndligt. »Die Lind». En oväntad Syn. »Geijer!» —. Ett romantiskt Intermezzo. På Hotellet. En strålande Uppenbarelse. Förtrollerskan. Porträtten. Konsten och Konstnärer. Människan. Ett Diorama. Grefve Wachtmeister. På Repetitionen. Mendelssohn som Anförare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108
geijer går sina egna vägar
oafbrutna kringflackande få ta på sig nattrock och tofflor,
slå sig ned i rummets bekvämaste länstol och i all
stillhet läsa tidningarna eller någon af de många politiska
och teologiska broschyrer, hvarmed han försett sig i
Köln! — Hur godt skulle icke en enkel kopp té, serverad
vid det runda, hemtrefliga bordet af Agnes, smaka efter
alla dessa bullrande tabled’höter med deras många,
ohälsosamma rätter! — Man kunde sannerligen skatta
sig lycklig öfver att ändtligen få tillbringa en stund i
stilla trefnad med hvarandra efter alla dessa främmande
människor... Tyckte icke Erik Gustaf detsamma —?
— Men nej. För denna gång äro Erik Gustafs öron
ohjälpligt tillslutna för visdomens röst, äfven då den
talar från de käraste och ömmaste läppar i världen ...
Icke har han kommit till Aachen för att hela långa
aftonen, så mänga dyrbara timmar, så många gyllene,
oersättliga ögonblick, sitta uppe på ett hotellrum, läsa
tidningar och politiska broschyrer! — Han vill visst
inte ha något té. — En kväll som denna dricker man
Rhenvin ur immiga gröna remmare eller doftande
iskall Maitrank ur slipade bålar! — Han vill icke
höra talas om nattrockar och han vämjes vid blotta
tanken på tofflor — man är väl inte någon sjukling,
någon lastgammal gubbe heller! — Och vill nu
Anna-Lisa och flickorna absolut inte gå ut med honom, fast
det festliga vimlet på gatorna lockar och drar, och hela
luften doftar af parkernas blommande akacior — nå,
så går han väl ensam då!... »Nej, nej mitt Socker, Gud
signe dig, för all del, inte var det meningen —! —
Sitt ni här i allsköns ro och hvila er, kära barn, det
kan ni nog behöfva — men j a g går i alla fall ut ett
slag — röker en cigarr — ja, var bara lugna, jag hittar
nog hem igen — blir inte länge borta!...» — Och ännu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
