Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Lyckans Gudinna. Det dolda Sammanhanget. Öfverraskningar. Ankomst till Aachen. Geijer går sina egna Vägar. Aachen i feststämning. Jenny Lind-febern. Ett program. Oemotståndligt. »Die Lind». En oväntad Syn. »Geijer!» —. Ett romantiskt Intermezzo. På Hotellet. En strålande Uppenbarelse. Förtrollerskan. Porträtten. Konsten och Konstnärer. Människan. Ett Diorama. Grefve Wachtmeister. På Repetitionen. Mendelssohn som Anförare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122
porträtten
1848* är tillräckligt för att konstatera gången af denna
underbara utvecklingsprocess. Hvilka höjder och djup
af lif, känsla och erfarenhet, af andlig tillväxt och
mognad, ligga ej mellan dessa båda bilder! — På den
ena, där hon står, ung och blond, med sina vackra,
bara flickarmar, sin bästa klänning och sina välfriserade
lockar midt i det omsorgsfullt arrangerade staffaget af
lagrar och obligatorisk näktergal, ännu så helt och
hållet den lilla söta mamsell Lind, de förnäma damernas
protegée och de unga stockholmska teaterhabituéernas
förtjusning, visserligen en uppgående stjärna men ännu
icke mer bländande eller imponerande än att man
obe-sväradt kan be henne »stå i tablå» eller höja
stämningen på en soiré med ett par visor, medan det dukas
till supén; — på den andra har hon redan hunnit
växa till en konstens prästinna, omstrålad af ett
hemlighetsfullt majestät som nästan verkar skrämmande,
en inspirerad sierska, hvars allvarligt visionära ögon
genom de andliga bergshöjdernas förtunnade luft tyckes
skåda in i rymder dit hvardagsmänniskans blickar aldrig
nå och från hvars halföppna läppar man är beredd att
förnimma toner från okända världar. Midt emellan dessa
båda, hvart på sitt sätt så karaktäristiska porträtt, har det
välkända af Magnus, måladt just vid denna tid, sin plats
-; och just sådan som hon där framställes, ljus, glad,
själfull och ungdomlig, i den af många samtida beskrifna
för henne egendomliga »uppmärksamt lyssnande»
ställningen, lätt framåtlutad tned lyftadt hufvud, lysande
ögon och de i sin behagfulla hvila så förtjusande
händerna lätt hopknäppta i skötet — sådan torde hon hafva
tett sig denna afton hos Geijers och ungefär sådan måste
* Som Norma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
