- Project Runeberg -  I solnedgången : minnen och bilder från Erik Gustaf Geijers senaste lefnadsår / Tredje samlingen : sommaren 1846 /
198

(1911-1914) [MARC] Author: Anna Hamilton-Geete With: Erik Gustaf Lilljebjörn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Bonn. Ernst Moritz Arndt. Svenska Björkar. Hos Arndt. Gemensamma Minnen. »Amalias Skål!» Geijer och Arndt. En elektrisk gnista. Ett Folk, som sjunger. »Auf Wiedersehen!» —

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

198

EN ELEKTRISK GNISTA

Det verkar som en elektrisk gnista. Agnes faller
in med sin klara, ljusa sopran — den visan kan hon
förut , och de andra följa; stående, hand i hand,
gripna och andaktsfulla sjunga de alla tillsammans:

»Lasst brausen, was nur brausen kana

In hellen, lichten Flammen!

Ihr Deutschen alle, Mann für Mann,

Für’s Vaterland zusammen!..........

Und hebt die Herzen Himmelan

Und Himmelan die Hände! —

Und rufet alle, Mann, für Mann:

Die Knechtschaft hat ein’ Ende —!...»

I aftonens stillhet flyta de välkända tonerna långt
ut öfver den spegelklara, opalskiftande floden ... Från
båt efter båt stämmer man in så småningom med
jublande unga röster —, det svarar uppifrån kullarna, det
svarar från vinbergen, från bryggorna, från trädgårdarna
utmed stranden, gälla barnaröster och kraftiga basar —
det är ett Folk, som sjunger, och man får ett mäktigt
intryck af att dessa ord och toner komma ur dess
innersta hjärta.. . Hvem skulle icke i den stunden funnit
Fader Arndt afundsvärd! — Att få blifva den röst, som
ger uttryck åt tusendens tysta längtan och förhoppningar,
hvad härligare lott kan väl en skald önska sig här på
jorden? —

Strax därpå bryta de resande upp, och man säger
hvarandra med rörda hjärtan ett varmt farväl;
samvaron har varit kort, men man känner dock att man
tillsammans upplefvat något, som icke skall glömmas...
Fader Arndt följer de kära gästerna uppför björkallén,
men äfven vid grinden vill han icke säga farväl — han
föredrar »a u f Wiedersehen»... »Ach was, Broder
Geijer — om tjugo år väntar jag dig här igen — hvad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:20:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/isolnedg/3/0208.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free