Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Schlangenbad. Den efterlängtade Fristaden. Jämförelser. Hvardagslif och Hemtrefnad. »Föryngringsprocessen». Trolldrycken. Under gröna träd. Agnes finner en Utväg. »Också ett ord —». Hvad som saknas och hvad som finnes. Ett Förord. En slutgiltig Trosbekännelse. Ur Minnesboken. »En personlig Erfarenhet»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
222
IÄMIÖRELSER
ens Kinnekulles parker och löfängar kunde bestå en
täflan med den yppiga växtlighet som täckte dessa gröna
sluttningar, så fanns det dock alltid ögonblick, då man
midt uppe i all denna härlighet med öm och stolt
rörelse erinrade sig hvad det fattigare fosterlandet kunde
skänka och som man här saknade. »Lilla bäckens»
silfverklara sorlande var visserligen ljufligt att lyssna till,
där man satt med sin bok eller sitt arbete bland rosor
och vinrankor — men hur olika dock mot den strida
Klarälfvens allvarliga brus i svala, ljusa värmländska
sommarnätter! — Och hur »skön och storartad» man
än fann utsikten från traktens högsta punkter öfver
grönskande höjder och dalar ända bort till Rhens
glänsande silfverband i fonden, så kände man dock med
stilla glädje, att med den drömblå fjärrsynen från
»Hög-Kullen» en sommardag öfver Hönsätersviken med alla
dess skogklädda holmar och där bortom Vänerns
strandlösa innanhaf ända upp till yttersta synranden, kunde
den aldrig jämföras... — »Vatten är det enda man
här saknar —,» skrifver fru Anna-Lisa — »man gripes
nästan af hemlängtan ibland midt i all rikedom, då man
tänker på våra herrliga Svenska Elfvar och
Sjöar! — Ja, huru mycket skönt här än finnes, skulle
säkerligen ingen af oss deremot vilja byta bort vårt
Fattiga Sverige!» — Som sagdt, denna enda lilla
brist i det eljest fullkomliga paradiset endast ökade
njutningen genom de utsikter den öppnade till något
på sitt sätt ännu ljufligare — och som därtill helt och
hållet var ens eget och skulle så förblifva, långt sedan
denna fagra sommardröm för alltid flyktat till minnenas
värld.
Redan två dagar efter hemkomsten från Frankfurt
har det »goda stilla hvardagslag», hvaråt fru Anna-Lisa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
