Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Heidelberg. Första aftonen. I en lycklig stund. Månsken och blommande lindar. Schlosser och Gervinus. Anknytningspunkter: Afton hos Schlosser. Den goda, gamla tiden!» Georg Gervinus och hans hustru. På Slottsterrassen. En utflykt. Afton hos Gervinus. Ett idealiskt Hem. Geijer vid pianot. Eva spelar och Agnes sjunger. Lösensordet. Messias. Sympatiskt umgänge. Hofrådet Nägele. Creuzer. Den Akademiska klubben. Hos Nägele. Hofrådet berättar. Den Oförgätliga. Två Grafvar. Idealet. Sista aftonen. Efter många år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
286 schlosser och gervinus
ställningar voro präglade. Af naturen, trots sitt varma
hjärta, en smula skeptiker och pessimist — i dessa
afseenden således en fullkomlig motsats till Geijer — var
det honom ett oafvisligt behof att som historieskrifvare
hänsynslöst blotta af traditionen helgade missbruk och
orättvisor samt skingra bedrägligt förskönande illusioner.
Genom dylika afslöjanden hafva, som vi veta, såväl
andliga som sociala revolutioner mer än en gång
för-beredts — men Schlossers sträfvan var i själfva verket
vida mer af uppbyggande än af nedrifvande art. Han
kände sig, skulle man kunna säga, mindre som en blott
historiker, en objektiv och opartisk skildrare af det
förflutna, än som uppfostrare för ett till fullt
nationalmed-vetande så småningom uppvaknande folk; och huru högt
han än älskade den historiska sanningen i och för sig,
framställd i skarpaste belysning, så blef den dock för
honom alltid i första rummet det kraftigaste af alla medel
att inskärpa, bevisa och bestyrka vikten af de etiska och
religiösa sanningar, i hvilka han med lidelsefull
öfvertygelse såg den enda, tillförlitliga grunden för verklig
nationell samling och pånyttfödelse. Både som
skriftställare och universitetslärare hade han redan hunnit
bilda skola — och bland hans lärjungar och efterföljare
var Georg Gervinus ej blott den mest framstående, utan
äfven den, hvars verksamhet och sträfvanden mest
omedelbart anslöto sig till hans egna och som äfven
personligen stod honom närmast. Vid Geijers första
besök var den unge Gervinus ännu ej ens student —
han satt i själfva verket som bäst på ett köpmanskontor
i Darmstadt, samvetsgrant kämpande mot sin olust för
den lefnadsbana, som af den faderliga myndigheten åt
honom utstakats —■ men sedan dess hade han ej blott
hunnit blifva professor utan äfven skapa sig ett berömdt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
