Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII. Afresa från Heidelberg. Frankfurt, Fulda och Eisenach. Gotha. Schulrath Rost. Ett varmt emottagande. Erfurt. På väg till Weimar. »Hans Själs Bild —». Ungdomsväninnan. Lifvets Högtidsstunder. En rörande Välkomsthälsning. Ett Besök. Geijer och Louise von Kloch. Ett återseende. Mor och Dotter. Henriette von Kloch. »Sehenswürdigkeiten». Goethes Weimar. Vålnader. Den gamla portföljen. »Souvenirer». En försvunnen Värld. »Upsala 1816». Röster ur det Förflutna. Afsked från Weimar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»sådant som mak gömmer •>
345
»från G e r a n i e n i M a 11 a s Förmaksfönster»
och till sist ett sorgkantadt pappersblad, ett par
fast-liininade buxboms- och cypresskvistar, sammanhållna af
en silkeslen mörkbrun hårlock, med påskrift: —
»Bernhard — 15 april 1816» — begrafningsdagens datum,
då vännerna samlades för att följa Amalias älsklingsbarn
till hans sista hvilobädd i främmande jord!... Med ett
ord, »sådant som man gömmer» — idel obetydligheter
för den oinvigde, men för trofasta och minnesgoda
hjärtan oändligt vältaligt, ett bildspråk, mera uttrycksfullt
och gripande än något som talas af människotunga...
Den innehållsrika portföljen är i det närmaste
genomgången — Agnes och Anna-Lisa torka förstulet
sina ögon, ty äfven för dem är ju allt detta så
välbekant, och då Geijer utan ett ord skjuter sin stol från
bordet och går bort till pianot förstå både de och Louise
att han för det myckna som i denna stund rör sig
inom honom endast kan finna uttryck på det språk
som är hans innersta väsens modersmål. Men medan han
stilla preludierar och fantiserar, till synes omedveten om
allt närvarande, tala de sakta med hvarandra om den
kära, trofasta Malla och om hvad som ännu finnes kvar
af den krets hvars sammanhållande band hon så länge
varit och ännu är. Man talar om Atterbom — och Louise
hör med glädje berättas om hans lyckliga hemlif med
hustru och barn, ehuru hon leende bekänner att hon
har svårt att tänka sig honom, romantikens ljuslockige,
vandrande trubadur, som äldre, stadgad familjefader! —
man talar om den fina, älskvärda Charlotte Posse* och
den lilla hjärtegoda Gustava Wrangel*, båda ännu alltjämt
* Charlotte Posse, g. m. öfverste frih. Claes Cederström
(sedan Claeson) † 1860. Gustava Wrangel, f. Arnell, Malla
Montgomery-Silfverstolpes halfsyster — för öfrigt välkänd för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
