Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV. Dresden. Ansträngande Njutningar. Landsmännen. Sophie Adlersparre. Friherrinnan Knorring. Baron Hugo Hamilton. Familjen v. Kræmer. Uppsalavännerna. Man börjar längta hem. Afresa till Berlin. Ur Askan i Elden. Ett drygt dagsarbete. Vid Amalias Graf. Röda Rosor och hvita Liljor. Morgonvandringar i Minnenas Värld. Oaser i Öknen. Schelling och Bettina. De långa Tankarne. Missräkningar. Den Helvigska kretsen. Savigny. Fru von Bardeleben. Bröderna Grimm. Leopold v. Ranke. Rauch och Wichmann. Dieffenbach och Doenninger. Dora von Helvig. Afskedsmiddag hos Svenska Ministern. Smickrande hyllning. Afsked från Berlin. »Nästa Vecka!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
404 FRU von bakdei.ebex
cob och Wilhelm, Leopold von Ranke, bildhuggarna
Rauch och Wichmann, professorerna Dieffenbach och
Dænninger och alla de andra »märkliga och berömda
personer» med hvilka man här sammanträffade, kunde
man i själfva verket icke gärna hafva önskat sig en
lämpligare bakgrund. Men äfven åtskilliga mindre
berömda, ehuru ingalunda mindre älskvärda och välvilliga
människor träffade man här, hvilka tillhört den krets
man så ofta hört skildras af Malla Silfverstolpe och
som ännu med vänskap och intresse mindes henne
samt gärna ville höra talas om henne — framför allt den
»goda, förträffliga Fru von Bardeleben», Amalia von
Helvigs trofasta väninna, till hvilken man medfört bref
och hälsningar bäde från Malla och från Louise von
Kloch, och som hade så mycket att berätta, hvarigenom
känslan af det förflutnas obrutna samband med det
närvarande ytterligare bestyrktes. En viktig länk i denna
kedja saknades dock: — Amalia von Helvigs dotter,
på hvars bekantskap man med så mycket intresse
beredt sig, hade strax före de resandes ankomst varit
nödsakad att lämna Berlin för att följa en af de unga
prinsessorna, hos hvilken hon var anställd som gouvernant,
till en badort, och gick sålunda miste om den
efterlängtade glädjen att personligen få sammanträffa med
de vänner med hvilka hon från barndomen varit van
att växla bref och hälsningar —. »Den goda flickan»
skrifver Fru Anna-Lisa till Malla — »hade, som Fru
von Bardeleben helt rörande beskref, häröfver fällt de
bittraste tårar och alls icke kunnat trösta sig.
Hon afgud ar moderns minne och hade mycket gladt
sig åt att med E. Gustaf — som hon sade sig v ä 1
minnas från hans förra besök här — få tala om henne.
Äfven för honom hade detta säkerligen varit kärt! —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
