Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVI. Köpenhamn. Intressanta Bekantskaper. Fest för Geijer på Skydebanen. Ett ögonvittnes skildring. Knut Geijer. Heiberg. Utfärd till Lyngby. Örsted. Afresa. En natt på Hafvet. Ankomst till Göteborg. En Glad öfverraskning. Kanalfärd. På Väg till Kinnekulle. Ankomst till Blomberg. Hönsäter. Lyckliga dagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
418
återseende
och innerligare känslor väcker det lilla uppträdet
naturligtvis i de älskande hjärtan som hafva en personlig
andel i återseendets glädje... »Deras lycka,» skrifver fru
Anna-Lisa senare, »var verkligen alltför rörande
att skåda — i tysthet tackade jag innerligen Gud
som låtit oss upplefva denna sälla stund!...» Och
äfven Eva anförtror sin Dagbok att hon ännu långt
efteråt ej kan tänka på detta möte utan att hennes
öga »fuktas af en glädjetår». Ej blott för de unga
älskande själfva utan äfven för far, mor och syster var
och blef i själfva verket denna solglittrande
morgonstund ute bland skären ett af de strålande minnen som
med oförminskad glans lysa och värma genom åren
- ett af lifvets sällsynta, fullkomligt lyckliga ögonblick.
Många knappast mindre lyckliga blef det dem
emellertid ytterligare förunnadt att genomlefva under
närmast följande dagar och veckor. Redan samma
eftermiddag fortsattes färden med kanalbåt till Trollhättan
och här var man - tyckte åtminstone Eva — nästan
»så godt som hemma»; ty här väntade Hönsäters ekipage
redan sedan ett par dagar på de resande och då man
väl intagit sin plats i »den kära, välkända vagnen», i
hvilken man under årens lopp färdats till så många
glada släktbjudningar, befann man sig ju i själfva
verket onekligen till en viss grad på egen grund. Natten
tillbragtes i Grästorps gästgifvaregård under »mycket
prat och litet sömn» — hur oändligt mycket hade man
icke att säga hvarandra, fråga och höra —! — Men
icke dess mindre var man tidigt uppe och ifrig att
fortsätta resan. Och i dag — förklarade »Unge Grefven»
kategoriskt - ville han själf köra: Mamsell Geijer
skulle åka på kuskbocken med honom och kusken finge
i stället ta plats på den efterföljande bagagevagnen. Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
