Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Geijers bryta upp från Kinnekulle. Kort uppehåll i Stockholm. De sista dagarna i Uppsala. Geijer och Hans Järta. Afresa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
minnesrika byggnader
19
på affällingen och följa Fredrika Bremers rättframma
uppmaning: »Lämna mig min Geijer ifred!» — Och
Järta, den försonade, återvunne vännen, med hvilket
ljuft vemod måste ej resenärerna tänka på honom. De
inse båda, att hans dagar äro räknade, ja tänka sig
säkerligen hans bortgång närmare förestående än den
verkligen inträffar. Hans dödskamp skall ännu räcka i
sju månader. Hvem månne af den forna kretsen är efter
honom i tur att kallas hädan från det jordiska? —
Vid torget ligger hörnhuset, där Malla presiderat under
så många oförgätliga samtals- och läsaftnar. — Längre
ner på Kungsängsgatan har man den blide, men
ömtålige Atterboms fristad, där han sorglös kan svärma
omkring med sin Fågel blå eller umgås i det
förflutna med Svenska siare och skalder, medan
hans Ebba och hans Hedvig täfla att befria honom från
alla materiella omsorger och bestyr samt traktera honom
med färska gorån till kaffet, under det de själfva nöja
sig med torrt tunnbröd, utan att han, det fromma,
själf-viska barnet, märker skillnaden. Kanske känner Geijer
vid tanken på sin skoningslösa uppriktighet mot honom
ett styng i hjärtat. — Vänder man nu åter hufvudet åt
vänster, så kan man längst i norr på Östra Ågatan
möjligen se en skymt af Knösarnas fågelbo, just
där Järnbron vid denna tid håller på att slås öfver
Fyrisån. De stå nog redan väntande vid ångbåtshamnen,
de små kvittrande varelserna, med tårar i ögonen,
blommor i händerna, saknadens och
välgångsönskningarnas ord inom sina läppar. Och lilla Schröder, den
fjäskige, men välmenande hedersmannen — naturligtvis
är han också där nere.
Gustavianums kupol, kyrktornen, Domtrapphuset,
Skytteanum — hvilken här af minnen framkalla ej dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
