Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - »It's a long way to Tipperary...»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Slutligen hade vid ett annat tillfälle, före 1943, ett
allvarligt försök gjorts att organisera en utväxling
av större omfattning mellan England och Tyskland.
Ett ganska betydande antal engelska krigsfångar hade
förts till en av de franska kanalhamnarna. På andra
sidan stod de tyska krigsfångarna, även dessa svårt
sjuka eller sårade, beredda att embarkera engelska
fartyg för att repatrieras till sitt hemland. Man kan
tänka sig med vilken glädje dessa människor såg
fram emot den dag, då de skulle få återvända till
fosterjorden. De skulle få förena sig med sina familjer,
den långa och enformiga tiden i krigsfångelägren
var nu äntligen avslutad. Strax innan order om
embarkering skulle ges, kom det emellertid meddelande
om att hela företaget måste inställas. De tyska
myndigheterna hade nämligen i sista stund hakat upp sig
på att antalet tyska krigsfångar, som skulle återvända
till Tyskland, ej överensstämde med antalet
engelsmän, som skulle tillbaka till sitt hemland. Denna
inställning måste anses fullständigt ogrundad, då det
i konventionen tydligt framhålles, att det ej är fråga
om att antalet utväxlade skall helt överensstämma.
De engelska såväl som de tyska fångarna måste
sålunda återvända till sina trista läger, som de hade
hoppats att aldrig mer behöva återse. Framtiden var
för dem nu lika grå och hopplös som tidigare, och
de kunde inte längre räkna veckor och dagar, till
dess att befrielsens timme skulle slå för dem.
Mer än så hade icke blivit gjort. Det är mot denna
45
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
