Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finsk sisu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
komma över den materiel, som behövdes, gällde det
att lösa transportproblemet. Järnvägslinjen slutade
två kilometer söder om Rovaniemi, landsvägarna var
till stor del söndersprängda. Därtill kom, att
mineringar utgjorde en ständig fara för
återuppbyggarna, när de satte i gång med sitt arbete. Men deras
vilja var okuvlig. De hade också erfarenheter från
Karelens återuppbyggnad att gå efter. Träd fälldes i
skogarna, hundratals fältsågverk förvandlade dem
till bräder och plank, och redan så tidigt som i juli
1945 hade järnvägen åter dragits fram till
Rovaniemi.
Det fanns emellertid också andra svårigheter, som
dessa nybyggare hade att kämpa med, svårigheter
som för oss var av särskilt intresse. När
befolkningen evakuerades, följde — som våra ciceroner
framhöll — helt naturligt hälsovårdspersonalen med.
Följden var den, att det på hösten 1944 inte fanns
en enda sjuksköterska norr om polcirkeln,
Rovaniemi inberäknat. Sådan var situationen, då
återuppbyggnadsarbetet skulle sättas i gång. Några år
senare, vid tidpunkten för vårt besök, hade arbetet med
distriktssjukhusens återställande fortskridit så långt,
att det beräknades kunna vara avslutat följande
sommar.
Det korta besöket uppe i Nordfinland gav en
levande bild av de inre problem, som Finland efter
kriget har att kämpa med. Vi bevittnade lysande
insatser, heroiska uttryck för en okuvlig livsvilja. Det
204
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
