Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ankara-Aten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jag erinrade mig, vad som på vederhäftigt håll
berättats mig om det sätt, på vilket de grekiska
rebellerna behandlade sina fångar — fruktansvärda
detaljer om barbarisk tortyr och grymma
avrättningsmetoder. Nu fick man också bevittna den ytterliga
stränghet, med vilken regeringen efter mordet på
Ladas ingrep mot upprorsmännen: en rad
kommunister ställdes mot väggen och sköts — visserligen,
som man från myndigheternas sida starkt
underströk, efter laga dom och rannsakan. Lidelsefullt hat
och bitter oförsonlighet präglade situationen. Det
hade börjat omedelbart efter kriget, då väpnade
band under huvudsakligen kommunistisk ledning
gjorde ett försök att ta makten i landet. Detta
försök hade omintetgjorts tack vare att brittisk militär
ingrep. Men alltsedan dess hade guerillafejder pågått
och förorsakat befolkningen ohyggliga lidanden.
Kommunisterna stöddes indirekt av Moskva genom
dess satelliter i de länder — främst Jugoslavien —
som i norr gränsar till Grekland. Aktionen i
Grekland är ett led i de ryska strävandena att utplåna
det västeuropeiska inflytandet i Östeuropa. Kampen
har också under de gångna åren fått en allt
hetsigare prägel. Guerillafejderna övergick till att bli
ett regelrätt inbördeskrig, när »general» Marko, alla
upprorsmäns hövding, i slutet av 1947
proklamerade, att han bildat en grekisk motregering för att
göra slut på »den angloamerikanska interventionen»
i Grekland. Då hade redan den av president Truman
261
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
