Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Resan kring Smirna och Magnesia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1750. SMIRNA. PFebruarii. 29
deras gärdesgårdar , och kryper ötfveralt i
trägårdarna, dem hon väl pryder, men föga gagnar. Jag
såg i i dag några Natursens mäster- åycken af denna
växt, som vfdare styrkte mig i det, jag tilförene
vetat, huru tjänlig den är til trägårds- brydnader, i
synnethet om konsten lämpar hänne på goda
sfällen, hvilket här felas. Jag såg på et stycke en
Hedera och en Vinranka följas åt, och bekläda et
Granat-trä, hvilket gaf en härlig utsigt. På et annat
ställe hade fyra reFor krupit up på öt fikona-trå „och
fäst sig i barken med sina hulningar, hvilket icke
såg mindre täkt ut; men det skönaste stycke af alla
var et Portskjul, som Naturen sjelf gjort af Hedera,
som til en och en half alns tjoklek, och4alnars längd
hade flätat sig tilsamman öfver en eländig trägårdspor t.
Sjelfva porten bestod af några hopspikade ohyflade
bräder, hade varit nog slät för en gemen stallgård;
men taket hade kunnat pryda ingången til en Kors,
lig Trägärd. Planten omkring trägårdarna äro
sådane, som skogslöshet lärdt dem at göra. De äro mäst
lefvande, och altså beständige. De göra dem af
Pilar, dem de plantera vid et upgrafvit dike, til 2
alnar fr ån hvarandra rundt omkring; eller af trän, som
ännu äro präktigare, och endast detta landet
Årbehållne, nämligen Caprificus, dem de på samma sätt
plantera. Jag tror at våra Svenska Hushållare ej lära
drista sig, at fortplanta sådana gärdesgårdar 3 men
det förra slaget vet jag, at hos oss komå)it 1 åtanka,
hvilka jag skulle önska få se i Sverige med samma
framgång inrättade som här; emedan jag är
försäkrad, at det låter göra sig. Jordvallar äro här ännu
allmäanarc. Fledera och en hop andra buskar växa
därpå, samt Strandrör Arundo phragmites
(Denax?), mycket större än vårt Svenska, hvilka göra
dem varaktige och oöfverstigelige. Jag har varit
nyfiken at fåveta, huru Röret Kommit tilensädan mye-
ken-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
