Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Resan kring Smirna och Magnesia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1750. MAGNESIA. Martii. 41
de högsta bärg. Vi foro öfver stenlagda gator på
några ställen, som voro såsom lämningar af gamla
verldens omsorg för sina resandes beqvämlighet.
Stenbryggor, anlagde med hvalt och pelare, vöro på några
stallen bygde ötver floden –de syntes för
kostbara at vara uprättade af det folk, som nu styrer landet;
det kunde ses at det var et arbete gjordt då landet
varit i sit välstånd. De hafva ock fordom varit mer
nödvändige än nu, då floden måtte varit större;
emedan vi nu ej behöfde at rida öfver dem, utan
kunde med beqvämlighet komma öfver vattnet dem
förutan. Krogar feltes ej vid vägen. Vi råkade 3 a
4 stycken; men de hafva intet annat at lämna de
resande för penningar, än Caffe och rent Vatten,
det hvar och en kunde hämta utur källan sjelf, som
var där bredevid. Caffebuset bestod af en upstaplad
stenhög, öfvertäkt med en löfhydda, på hvilken en
Turk gjorde eld för Caffekannan och Tobakspipan,
som jämte vattuskålen, äro de endaste, som en til
kroppsens förnödenheter kan bekomma, på en resa i
Turkiet. Vin och Bränvm äro ohörde saker för en
Turk, at sälja eller gifva åt en resande; men
blifver han fägnad med et glas däraf, som en resande
förer med sig, så ges väl den, som glömmer
Religionens stränghet, så länge han super det samma. Dock
gör merendels en Turk af anseende och
eftertanka sig samvete vid, at öfverträda det Bud i deras Lag
som förbjuder dem starka drycker. De finnas dock
flere som anse nu detta för en lindrigare befallning,
än de, som hålla detta för en af de strängaste, och
när den hopen bland Turkarna, som ej aktar fylleri för
synd, blir så talrik, som den är hos de Christna
folkslag, så skal lefnaden bli långt eländigare både för
dem och främmande. Vi stego af, at hvila vid et af
dessa nästen, och jag betjente mig af detta tilfället,
at se litet omkring mig, hvad växter Våren här fram-
C 5 bragte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
