Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Resan til Jericho
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146 175t. JERUSALEM. Avyvril.
ska Catholska Nationer. Deras antal är ansenligt;
men olika efter tidernas olikhet. En kan altid räkna
dem til 100, mer eller mindre, Laici och Clerici. De
blifva där 3 år, förutan Spantoreme, som hafva
frihet at vistas där i6. Deras förmän är Guardian,
Vicarien och Procuratoren: af dessa är den förste altid I-
talienare, och blir vad syslan i 6 år. Den andre en
Fransos, och den 3:dje en Spanior. Den sistas
arbete är det vigtigaste; emedan han har at göra med
hela hushållningen, både för heliga grafven och
Conventet, och har altså årligen ånder sina händer a til
det minsta, en half Milion Livres. Så högt kunna
den heliga grafvens och Conventets inkomster
räknas, af hvåka göres föga besparing. Ikomsterne
komma af allmosor, de mäste ifrån Spanien och
Portugal: från de folkslag, som låta Barbarerne
förstöra sin handel, och röfva i sit egit land, utan at
använda en Piaster til deras näpsande, som skjcka h art
år en så ansenlig summa til Jerusalem, at upätas af
Turkar, deras argaste fiender, och af Munkar,
onyttige invånare i Ruropa, och onödige i Jerusalem,
där de visserligen ej göra Christenheten en styfvers
gagn, om en ej vil tro, at deras andäktiga
sten-kyssande har någon örborgad verkan. Frankrike ger
något litet. Et folk, som lärdt at tänka, kommer
småningom ifrån et orimmeligt bruk; men
öfvergifver det ej hufvudstupa, at ej ådraga si sig olägenheter.
DoFranske hafva efter hand från Konuag LUDVIC
den Heliges tid, kommit på helt andra tankar, än
korsfärder och Jör usalems offer. Från Tyskland äro
skänkerne til den heliga grafven sparsamme. Primum
quæ necessaria, deinde quæ opus sunt: Sade en Tysk
Munk mig vara Canon, som är hinderlig för berm.
hertighets verk i detta land. Hos Polackerna, så
ifriga Catholiker, är aldrig frågan c om allmosor, och
sällan om Pelegrimer. tsilosling?
1 Då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
