- Project Runeberg -  Ivanhoe /
26

(1902) [MARC] Author: Walter Scott Translator: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje kapitlet - Fjärde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

att vi inte vänta henne i salen i afton, i fall hon ej har särskild
lust att komma.»

»Men det har hon», svarade Elgitha ifrigt, »ty hon längtar alltid
efter att höra de sista nyheterna från Palestina.»

Cedric kastade en hastig och vred blick på den djärfva tärnan,
men Rowena och alla, som henne tillhörde, hade särskilda privilegier
och voro säkra för hans harm. Han svarade blott: »Var tyst, flicka,
din tunga löper fortare än din tanke. Framför min hälsning till din
fröken, och må hon göra som henne lyster. Här åtminstone härskar
Alfreds ättling ännu som furstinna.» Elgitha lämnade salen.

»Palestina!» upprepade anglosaxaren. »Palestina! Hur många
öron lyssna ej till de berättelser, som tygellösa korsfarare eller
hycklande pilgrimer medföra från detta olyckliga land! Äfven jag skulle
gärna vilja fråga — äfven jag skulle gärna vilja forska — äfven
jag skulle gärna vilja lyssna med klappande hjärta till fabler, som
de listiga landstrykarne hitta på för att tillnarra sig vår gästfrihet —
men nej, den son, som har varit mig olydig, är ej längre min,
och jag vill ej fråga mera efter hans öde än den mest ovärdiges
bland de millioner, som ha fäst korset på sin skuldra, störtat sig i
utsväfningar och blodskuld och kallat det att göra Guds vilja.»

Han rynkade pannan och riktade sina ögon på marken; då han
såg upp, slogos flygeldörrarna vid ändan af salen upp, och företrädda
af hofmästaren med sin staf och fyra tjänare, hvilka buro flammande
facklor, inträdde aftonens gäster i salen.

*


FJÄRDE KAPITLET.



Prior Aymer hade begagnat det erbjudna tillfället till att utbyta
sin riddräkt mot en annan af ännu dyrbarare tyg, öfver hvilken han
bar en konstrikt broderad mantel. Förutom den massiva guldsignetringen,
som betecknade hans andliga värdighet, hade han på fingrarna,
ehuru det stred mot ordensreglerna, flera andra dyrbara
ädelstenar; hans sandaler voro af det finaste läder, som införts från
Spanien; hans skägg var så kortklippt, som hans orden på något
sätt tillät, och hans rakade hjässa gömdes under en rikt broderad,
skarlakansröd mössa.

Äfven tempelherrens yttre var förändradt, och fastän mindre
besatt med smycken, var hans dräkt lika rik och hans hållning långt
mera befallande än hans reskamrats. Han hade utbytt sin
pansarskjorta mot en jacka af mörkt purpurfärgadt siden, besatt med
pälsverk, öfver hvilken hans långa, bländande hvita kappa föll ned i vida
veck. Hans ordens åttatungade kors af svart sammet var sydt på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:05:02 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ivanhoe/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free