Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjugusjätte kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förklädnad? Hans öga har redan varit fäst på dig, som en falk stirrar på sitt byte.»
»Må så vara», sade Cedric. »Hellre må han sönderrifva mig
med näbb och klor, än att min tunga skulle säga ett enda ord, som inte mitt hjärta godkänner. Jag vill dö som anglosaxare — uppriktig i ord, öppen i handling.»
»Cedric», sade Ulrica, »med rätta har du sagt, att allt är möjligt för dem, som våga dö. Du har anvisat mig medlen till hämnd och var förvissad om, att jag skall följa din anvisning. Hämndlusten har hittills trängts i min barm med andra lidelser, som täflade med den om försteget — hädanefter skall den ensam fylla mitt sinne, och du skall själf säga, att hurudant än Ulricas lif har varit, var dock hennes död värdig den ädle Torquils dotter. Här utanför ligger en trupp, som belägrar denna fördömda borg — ila ut för att föra den fram till angrepp, och när du ser en röd flagga vaja från tinnarna på det västra hörnet af fångtornet, så storma dristigt lös på normanderna — de skola då få tillräckligt att göra inne i byggnaden, och du kan vinna borgen, trots både bågar och kastmaskiner. Jag ber dig, gå — låt ditt öde råda, och öfverlämna mig åt mitt!»
Cedric ville gärna ha frågat henne närmare om de planer hon
sålunda dunkelt antydde, men Front-de-Boeufs barska stämma hördes ropa: »Hvar håller den långsamme prästen hus? Jag skall göra honom till martyr, om han smyger omkring för att ägga mitt folk till förräderi.»
»Hvilken sann profet är inte ett ondt samvete!» sade Ulrica.
»Men bry dig inte om honom ... ut till ditt folk . .. höj ditt anglosaxiska krigsrop och låt dem, om de vilja, sjunga Rollos krigssång; hämnden skall sjunga omkvädet därtill!»
Medan hon sade detta, försvann hon genom en löndörr, och
Reginald Front-de-Boeuf inträdde i rummet. Med någon
ansträngning tvingade Cedric sig att hälsa ödmjukt på den stolte baronen, som besvarade hans hälsning med en knappt märkbar böjning på hufvudet.
»Dina skriftebarn ha hållit ett långt skriftemål — så mycket
bättre för dem, efter det är deras sista. Har du beredt dem till döden?»
»Jag fann dem förberedda på det värsta», sade Cedric så godt
han kunde på franska, »från det ögonblick de visste, i hvems händer de råkat.»
»Hur kommer det sig, munk, att ditt tal låter så anglosaxiskt?»
»Jag är uppfostrad i S:t Witholds kloster i Burton.»
»Jaså? Det hade varit bättre för dig, om du varit normand
och bättre för mitt syfte också, men nöden ger en intet val mellan sändebud. Detta S:t Witholds kloster i Burton är ett ugglebo, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
