Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjuguåttonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Något, som liknar en järnlänk och ett hänglås målade i blått på den svarta skölden.»
»Ett hänglås och en järnlänk i blått», sade Ivanhoe; »jag vet inte, hvem som kan föra den devisen, men väl anser jag, att den nu lämpligen kunde vara min. Kan ni inte se valspråket?»
»Jag kan knappt se devisen på detta af stånd, men när solen
skiner rakt på skölden, ser den ut som jag nyss har sagt.»
»Synas inga andra anförare?» utbrast riddaren i spänd väntan.
»Ingen af rang eller betydelse, så vidt jag kan se från denna plats. Men borgen belägras visst också från den andra sidan. Nu synas de bereda sig till att rycka fram. Zions Gud beskydda oss! Hvilket förfärligt skådespel! De, som rycka fram, bära först väldiga sköldar och skärmtak af plankor; de andra följa efter och spänna bågarna under framryckningen. Nu lyfta de dem. Moses’ Gud, förlåt dina skapade varelser!»
Hennes beskrifning afbröts här plötsligt af signalen till angrepp, som gafs af ett smattrande horn och genast besvarades med en fanfar af normandiska trumpeter från murtinnarna. Bägge parternas rop ökade det fruktansvärda larmet.
Det var emellertid icke genom rop kampen skulle afgöras, och
angriparnes förtviflade ansträngningar möttes af ett lika kraftigt försvar från de belägrades sida. Bågskyttarne, som under sitt lif i skogarna lärt sig sköta bågen ypperligt, sköto så skickligt, att icke en punkt, där en försvarare visade den ringaste del af sin person, undgick deras alnslånga pilar. Under denna våldsamma beskjutning, som liknade en tät hagelby, medan på samma gång hvarje pil hade
sitt mål och riktades mot hvarje skottglugg, hvarje öppning i bröstvärnet eller hvarje fönster, där en försvarare hade sin post eller kunde antagas befinna sig — under denna ihållande beskjutning blefvo två eller tre af besättningen dödade och flera andra sårade. Men litande på sina starka rustningar och den betäckning deras ställning gaf dem, visade Front-de-Boeufs och hans bundsförvanters män en hårdnackenhet i försvaret, som kunde mäta sig med angreppets raseri, och besvarade fiendens fortsatta, täta pilregn med afskjutande af de stora armborsten och andra bågar, slungor och andra kastvapen, och som angriparne endast voro dåligt betäckta, anställde försvararne betydligt större skada än angriparne tillfogade dem.
»Och jag måste ligga här som en sängliggande munk», utbrast
Ivanhoe, »medan den kamp, som skall ge mig frihet eller död,
utkämpas af andra! Se ännu en gång ut genom fönstret, Rebecka, men akta er väl, att bågskyttarne där nere ej få sikte på er. Se ännu en gång ut och säg mig, om de fortfarande rycka fram till stormning.»
Med ett mod, som stärkts af en tyst bön, tog Rebecka åter plats vid fönstret, men höll sig dock så dold, att hon ej syntes nedifrån.
»Hvad ser ni, Rebecka?» frågade den sårade riddaren åter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
