Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trettiofjärde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af våra bröder? Det är dem ålagdt att utrota trolldom och kätteri, men de beskyllas för att studera judarnes fördömda kabbalistiska hemligheter och de hedniska saracenernas trolldom. Tarflighet i lefnadssättet är dem föreskrifven; rötter och soppa skola de äta, men endast kött tre gånger i veckan, emedan vanan att äta kött är ett skamligt fördärf för kroppen; men deras bord digna af läckra rätter. Deras dryck skulle vara vatten, och nu sätter hvarje narr en
ära i att kunna dricka som en tempelherre. Väl vore det, Conrad, om förslappningen i kyrkotukten ej ginge vidare. Korsets stridsmän, hvilka borde sky en kvinnas blick som en basilisks öga, lefva i uppenbar synd, icke allenast med kvinnor af sin egen ras, utan äfven med döttrarna af de förbannade hedningarne och de ännu mer förbannade judarne. Men jag skall rensa templets byggnad, och de orena stenar, som äro besmittade, skall jag aflägsna och kasta ut ur byggnaden.»
»Men betänk väl, ärevördige fader», sade Mont-Fitchet, »smittan har blifvit ingrodd på grund af tid och vana; låt din omdaning bli lika varsam som den är rättfärdig och vis.»
»Nej, Mont-Fitchet», svarade den stränge gamle mannen, »den
måste vara skarp och plötslig, annars kommer tempelherrarnes orden att gå under och dess plats skall ej längre kännas bland folken.»
»Gud förbjude en sådan olycka!» sade præceptorn.
»Amen», sade stormästaren högtidligt; »men vi måste förtjäna
hans bistånd. Jag säger dig, Conrad, att hvarken himlens eller jordens makter längre skola tåla detta släktes ogudaktighet.»
I detta ögonblick inträdde en riddaresven, iklädd en luggsliten dräkt (ty aspiranterna till denna heliga orden buro, så länge de voro noviser, riddarnes aflagda kläder) i trädgården, och sedan han bugat sig djupt för stormästaren, stod han tyst och väntade på hans tillåtelse, innan han dristade sig att framföra sitt ärende.
»Utanför porten står en jude, ärevördige fader», sade
riddare-svennen, »som ber att få tala med broder Brian de Bois-Guilbert.»
»För in juden, Damian.»
Svennen gick med en djup bugning och kom några minuter därefter tillbaka åtföljd af Isaac från York. En naken slaf, som förts fram till någon mäktig furste, kunde ej närma sig hans domarestol med djupare vördnad och ångest än den, hvarmed juden trädde inför stormästaren. Då han kommit på fyra, fem stegs afstånd, gaf Beauma-noir honom med sin staf en vink att han ej fick komma närmare. Juden knäföll på marken, som han kysste till bevis på ödmjukhet; därefter reste han sig och stod inför tempelherren med armarna korslagda öfver bröstet och hufvudet nedböjdt mot det med en
österländsk slafs hela underdånighet.
»Damian», sade stormästaren till svennen, »gå, säg till en vakt att hålla sig beredd att komma genast, då vi kalla, och låt ingen komma in i trädgården, förrän vi gått härifrån.» Svennen bugade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
