Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trettiofemte kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och skenbar ruelse på sin förmans tillrättavisningar och skyndade sig att ändra de förhållanden denne klandrade.
Men den gynnsamma stämningen hos stormästaren blef i hög
grad grumlad af den underrättelsen, att Albert i ett åt religionen helgadt hus hade mottagit den judiska fången, och då Albert framträdde inför honom, betraktade han honom med en ovanligt sträng blick.
»I detta åt den heliga tempelordens syften invigda hus», sade stormästaren i sträf ton, »finns det en judisk kvinna, som är hitförd af en ordensbroder med ert tysta samtycke, herr præceptor.»
Albert Malvoisin blef i högsta grad förvirrad, ty den olyckliga Rebecka hade blifvit inspärrad i en afsides liggande hemlig del af huset, och man hade vidtagit alla försiktighetsmått för att förebygga, att hennes vistelse där blef känd.
»Hvaraf kommer det sig, frågar jag dig åter, att du har tillåtit en broder att föra in en judisk trollkvinna på detta heliga ställe till dess vanhelgelse och besmittelse?»
»En judisk trollkvinna?» upprepade Albert Malvoisin. »Alla goda änglar bevare oss!»
»Ja, broder, en judisk trollkvinna», sade stormästaren strängt.
»Ärevördige fader», sade Albert, »om jag har felat genom att
mottaga henne här, så var det i den villfarelsen, att jag sålunda kunde göra slut på vår broders lidelse för denna judinna; den tycktes mig så förryckt och onaturlig, att jag nödvändigt måste betrakta den som ett anfall af vanvett, hvilket snarare kunde botas genom medlidande än genom tillrättavisningar. Men eftersom er högvördighets visdom har upptäckt, att denna judeflicka är en trollkvinna, kan det kanske till fullo förklara hans oförnuftiga kärlek.»
»Ja, så är det, så är det!» sade Beaumanoir. »Hvad beträffar
denna skändliga kvinna, som har gjort en af det heliga Templets bröder till föremål för sin trolldom, så skall hon för visso döden dö.»
»Men Englands lagar . ..», &ade praeceptorn, som, fastän han var glad öfver, att stormästarens harm lyckligtvis vändt sig från honom och Bois-Guilbert och tagit en annan riktning, nu började bli rädd för, att han skulle gå för långt.
»Englands lagar», afbröt Beaumanoir honom, »tillstädja och
ålägga hvarje domare att öfva rättvisa inom sitt eget
domareområde. Den obetydligaste lille baron kan fängsla, förhöra och döma en trollkvinna, som finnes på hans gods. Skall då denna myndighet förnekas tempelherrarnes stormästare i ett af hans ordens præceptorier? Nej — vi vilja döma och fördöma. Häxan skall aflägsnas ur landet, och då skall dess ogudaktighet tillgifvas. Ställ borghallen i ordning till processen mot trollkvinnan.»
Albert Malvoisin bugade sig och gick — icke för att ge
befallning om salens ordnande, utan för att uppsöka Brian de
Bois-Guil-bert och meddela honom, hur det antagligen skulle komma att gå.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>