Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRSTA SÖNDAGEN 1 ADVENT
5
»judarnas konung», midt under det han led och dog för deras
hand. Det stod ju till och med, för visso med Guds finger,
skrifvet öfver hans kors, och det så att hela världen skulle kunna
läsa det, på de tre språk, som då voro förhärskande i världen.
Och om du förföljt honom, har han midt under alltsamman
varit din konung eller, tydligare sagdt, haft en konungs rätt till
dig. Men har du böjt dig för honom i tacksam tro,
öfvervunnen af hans kärlek? Eller är du ännu, ännu oafgjord?
Stanna då åtminstone nu. Den som älskat dig mest och
kan gifva dig mest, han har bästa rätten till dig. Är det
inte så? Och jag är icke det minsta oviss, när jag säger:
det har han gjort, han har älskat dig djupast och rikast
— så älskar han dig ju äfven i dag och så dag för dag
— det kan han gifva dig, det som framför allt annat är
värdt att äga och kan göra lifvet rikt. Det är i sanning en
konungslig kärlek, som skänker konungsliga gåfvor. Eller är det icke så?
Jag frågar frimodigt eder alla, I som hafven förstått honom. Är
han icke större, än I någonsin kunnat ana; och blir han icke större
och större, allt eftersom åren gå? Men så bjud honom, du
också, in såsom konung i ditt hjärtas rike, i ditt lifs värld! Säg så,
och säg det, så att det i och med detsamma blir verklighet med hans
konungaställning gentemot dig och ditt underordnande i tro under
hans spira:
»Dig vare pris, o Jesus kär,
Som komma vill och bli mig när!»
Men är du hans och är han din konung och åtnjuter du
ständigt välsignelsen under hans spira, då vill du ju också på allt sätt
tjäna honom. Och helt naturligt i första rummet bland ditt eget
folk.
Nu ligger det för Israels del på sitt sätt en förutsägelse i
ropet: »Välsignad vare han som kommer i Herrens namn.» Och
denna förutsägelse, denna vink i fråga om framtiden bekräftas i
ett Jesu ord under de närmast följande dagarna, ett ord, som bådar
den tid, då Israels nu genom Guds dorn förströdda barn skola
säga: »Välsignad vare han som kommer i Herrens namn» (23:
39). Den lilla skara som under hosiannarop omsluter Jesus vid
hans inridande i Jerusalem, skulle följas af en större.
Ack, att den profetian blefve verklighet äfven hos oss! Hvilken
tanke, hvilken härlig tanke: vårt älskade folk samladt omkring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
