Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
SÖNDAGEN EFTER JUL
bild: att grönska såsom gräs och att grönska såsom ett
palmträd! Gräset på marken står i dag och kastas i morgon i ugnen,
palmen sträcker år efter år sina blad i ständigt ny grönska mot
himmelen. Så olika blef det ock för Herodes och Jesus.
Här är något betydelsefullt för oss att lära. Många vilja
ännu i dag komma kristendomen och de kristna till lifs. De
stå i vägen för deras makt. Det är en motsättning mellan det
rike, som icke är af denna världen, det rike, som brukar
kärleken och sanningen och rättfärdigheten till medel, och denna
världens rike, som går fram med köttets och våldets och
lögnens makt. Och den motsatsen vållar besvärligheter, som helst
böra rödjas ur vägen. Denna världens människor känna sig icke
säkra i sina hjärtans tankar, i sitt af synd och värld
behärskade lif, så länge kristendomen, den verkliga, lefvande
kristendomen, betyder något. Den är dödsfienden; den måste nedgöras
och utrotas, helst så att den aldrig står upp igen. Bort med
honom, ropas det ännu med raseri mot Kristus. Mycken kamp
i det enskilda lifvet och i det allmänna, offentliga lifvet är,
djupast sedt, en kamp mellan kristendom eller icke-kristendom
eller, för att uttrycka det mera positivt, en kamp mellan
kristendom och judendom eller hedendom eller båda inflätade i
hvarandra, mellan kristendom å ena sidan och egenrättfärdighet
eller uppenbar orättfärdighet å den andra eller dessa båda i ljuf
förening med hvarandra.
Ofta rasar den makt, som står emot Kristus, såsom det kan
synas, obehindradt. Och vi frestas att klandra Gud, att han icke
med makt griper in, och detta för hans egen, för hans egen
saks skull. Han synes vara alltför långmodig. Hvarför reser
han sig icke? Vi skulle gärna vilja bedja ned eld från
himmelen såsom tordönsmännen, Jakob och Johannes.
Men blifven stilla! Vi må icke misskänna Guds bidande
långmodighet, icke kritisera Guds nåd och makt, som, när
bi-dandets tid är slut, så mycket mer uppenbarar sin härlighet. Guds
öga följer allt, fastän det synes, såsom skulle han slumra och
behöfva väckas. Gud brukar allt såsom verktyg för sina
syften. Hans rike växer sig liksom eken starkt i stormen. Det
ingår i hans planer med detta hans rike, som ju är ofvanefter.
Han sätter förr eller senare, alltid i rätt tid, en gräns för
våldet och mordet. Plötsligt höres hans ord: härintill skall du
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
