Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRETTONDAGEN
51
skulle vi då kunna lämna de många i mörkret, millionerna rundt
omkring i världen?
Vi fatta väl knappast, vi ana icke ens rätt, huru mörk
världen är utan Kristus, och detta därför att vi själfva
aldrig-varit helt utan Kristus och hans evangelium, därför att vi
tillhöra ett folk, där ljuset lyst sedan århundraden och förvandlat
oändligt mycket, äfven om det mycket långt ifrån fått
genomtränga alla och allt. En eller annan bok, som verkligt
afslö-jar hedendomens tomhet och tröstlöshet och vanmakt, låter oss
väl understundom ana mörkret utan Kristus. Ett och annat drag
däraf möter oss i våra missionärers vittnesbörd och i våra
missionstidningar. Men så föga af nöden står ändock närvarande
inför oss.
" Vi våga ju icke säga: stör dem icke i deras idylliska ro;
de äro lyckliga nog i sin okunnighet? Lyckan och idyllen på
hednamark — ja, den kunna visst våra vittnen ibland dem tala
med oss om, så att vi rysa och blekna.
Vi hafva väl icke hjärta till att säga: de angå oss icke?
Gud »har skapat människosläktets alla folk, alla från en enda
stamfader»; och så äro de i viss mening, äfven om ännu icke
i den allra djupaste, våra syskon. Skulle vi icke taga vara på
vår broder?
Vi måste söka bringa dem ljus och lif. Att vi själfva äga
det, förpliktar oss därtill. I den gåfva vi fått, fått framför dem,
ligger uppgiften innesluten. Vi ha fått för att dela med oss.
Skaror af helhjärtade män och kvinnor, äfven från vårt folk,
stå där ute med fara för eget lif, både lekamligt och andligt
fattadt, fara för det yttre lifvet, fara för det inre i en
omgifning af lögn och synd. De stå där i tusentals svårigheter, i den
hetaste kamp tid efter tid, ofta ensamma, utan den
vederkvickelse och det stöd, som ligger i gemenskapen med likasinnade.
Skola, vi icke i kärlek stödja dem med bön och deltagande och
offergåfvor?
»Hvad salig lott att föra
Det glada frälsningsbud
Till syndens arma fångar,
Som aldrig känt sin Gud,
Att bringa ljus i natten,
Guds kärleks klara ljus,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
