Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PÅSKDAGEN
127
båten. Herrens dag. Och då, på söndagen, på solens dag, möter
oss Herren åter och åter i sitt ord såsom den lefvande, som
gifver lif.
Äro vi nu alla uppståndna med den uppståndne från ett lif
nedanefter till ett lif ofvan efter, ett himmelskt lif? Visst är, att
detta är hans nådeserbjudande till oss alla. Lifvet nedanefter är
bundenhetens lif, huru mycket det än må ha ett sken af frihet.
Lifvet ofvanefter är det sannskyldiga frihetslifvet, huru mycket
sken af bundenhet det än må ha i mångas ögon.
Om vi äro uppståndna med Kristus, må intet få snärja eller
binda oss, icke synd, icke värld, icke sorg! Hans uppståndelses
kraft vill vara mäktig i oss öfver allt detta. Må vi söka det som
är där ofvan, hafva vårt sinne vändt till det, icke till det som är
på jorden! Lifvet har på alla punkter rätten till oss, icke
döden. Ty Jesus är uppstånden.
Och bort med all fruktan!
Se, huru de som gå Jesu fienders ärenden, de starka
männen i väktaredräkt, ligga skälfvande och slagna med förskräckelse,
ja, såsom döda inför den lefvandes sändebud! Och kvinnorna,
de svaga kvinnorna, de få höra: »Våren I icke förskräckta»,
fastän jorden bäfvar och väktarna skälfva.
Vi, Jesu lärjungar äfven i denna tiden, vi äro ju, Utvärtes
sedt, de svagare. Det som för världen är dåraktigt, det som i
världen är svagt, ringa och föraktadt, det som ingenting är, det
har Gud utvalt. Det förblir i regeln så, och undantagen bekräfta
endast regeln. Medvetandet därom kan också lätt nog lamslå
oss. Men med orätt. Jesus lefver, lefver i sin församling, lefver
i hvarje trons barn. Och han är lejonet af Juda stam, den
sannskyldige konungen af Guds nåde, den starkare gent emot allt hvad
starkt är, synligt och osynligt.
Huru mången gång har icke Jesus under historiens lopp,
alldeles såsom den gången, hvarom vi erinras i dag, framträdt såsom
segrare, då allt syntes förloradt! Och hvilken hjältekraft har icke
ofta i svåra pröfvotider utvecklat sig hos dem som i sanning trott
på honom! Genom en liten, förbisedd, ringaktad skaras böner
och vittnesbörd och verk i tron har lifvet från Gud åter och åter
brutit igenom, där döden rådt och synts vara viss om förblifvande
seger. »Våren I icke förskräckta», frukten icke! Ty Jesus lefver
ännu, rik på seger och kraft.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
