Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANNANDAG PÅSK
131
I denna gåfva, den största af alla, är alldeles påtagligt
innesluten en helig, himmelsk kallelse. Finnes det för öfrigt någon
gåfva, med hvilken icke en uppgift följer? Den kallelse, den
uppgift, om hvilken det här är fråga, formar Petrus strax före
början af våra textord så: »Blifven heliga i all eder vandel,
vand-ren i fruktan under edert främlingskaps tid» (vv. 16, 17) och
längre fram i vår text: »Renen edra själar». Och det är ett
påtagligt, omisskänneligt sammanhang mellan dessa maningar
och hans ord: »I veten ju, att det icke är med förgängliga ting,
med silfver eller guld, som I hafven blifvit lösköpta från den
vandel I förden i fåfänglighet, efter fädernas sätt, utan med Kristi
dyra blod, såsom med blodet af ett felfritt lamm utan fläck.»
Ja, visst veta vi hvad aposteln här säger. Men teoretisk
kunskap, till och med teoretisk visshet, är ett, och ett annat är, att
det vi så veta står så lefvande inför vår ande och så griper oss
och tager oss om hand, att syftet med hvad Gud har gjort blir
förverkligadt.
Vi äro lösköpta från all trältjänst under det som är emot
Gud och hans vilja, och det lika visst som Israel genom
påskalammets blod var förlossadt icke blott från domen öfver synden,
utan också från trältjänsten i Egypten med dess främmande
gudar och seder. Och till hvilket pris äro vi icke lösköpta från
denna trältjänst, ett i sanning omätligt högt pris, verkligen dyrt
köpta, »med Kristi dyra blod, såsom med blodet af ett felfritt
lamm utan fläck!»
Huru borde icke allt detta beveka oss att på allvar bryta
med allt det onda, det må bära hvad namn som helst, som
tilläfventyrs ännu vidlåder oss, att rena våra själar, så att vi
blifva heliga i all vår vandel och vandra i sannskyldig
gudsfruktan under denna vårt främlingskaps tid!
Petrus talar här särskildt om en vandel »i fåfänglighet, efter
fädernas sätt» eller »ett fåfängligt, fäderneärfdt lefverne», såsom
vi finna det återgifvet i den under många år använda
öfversättningen.
Det finnes utan tvifvel hos oss icke så litet emot Guds vilja
stridande, som ligger oss särskildt i blodet genom arf från en
gången generation, således icke nödvändigt på ett mera utprägladt
sätt från far och mor, men från vårt släkte i allmänhet taget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
