Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
första söndagen efter trefaldighetssöndag 185
penningkära» (Luk. 16: 13, 14). Och fariséerna — det skulle
ju vara gudaktigheten själf.
Materialismen är en fruktansvärd snara. Det säger oss icke
blott bibeln, utan fullt lika mycket erfarenheten under alla tider,
således historien, den skrifna och den oskrifna. Hur sant är
icke ordet om girigheten: »De som vilja blifva rika, de råka in
i frestelser och snaror och hemfalla åt många dåraktiga och
skadliga begärelser, som sänka människorna ned i fördärf och
undergång» — materialismens ande drager nedåt, djupt nedåt —.
»Ty penningbegäret är eii rot till allt ondt; och somliga hafva
låtit sig så drifvas däraf, att de villats bort ifrån tron» — ifrån
tron, som har till ögonmärke de ting, som icke synas, och som
vara i evighet — »och de hafva därigenom tillskyndat sig själfva
många kval» (1 Tim. 6: 9, 10)!
Man kan icke tjäna både Gud och Mamon på en gång. De
trå båda två efter hela makten och kunna icke nöja sig med
en del blott, vore den än så väl tilltagen.
Får Mamon makten, så blir Gud utesluten. Hans sanning,
hans rättfärdighet, hans kärlek får litet eller intet att betyda.
Lögn och orätt och själfviskhet få råda och styra. Nöden, till
och med deh som ligger alldeles utanför ens dörr, förblir ohulpen,
hur den än måtte grina. Ack, du är så upptagen med ditt, så
att du inte ens ser den. Hur vaken och påpasslig du än må
vara annars, när det gäller dig och ditt, andras nöd och behof
ser du icke. Och skulle du, nödgas du verkligen att se, ställes
den af någon annan inför dina ögon, så har du allehanda de
obotfärdigas förhinder, hemliga eller utsagda. Du säger till din
nästa: »Allt ditt är mitt.» Du säger det kanske med hes röst,
med hotfulla åtbörder, med knuten hand. Du gör det måhända
också till ditt på ganska slingriga, orätta vägar. Men du är
mycket långt ifrån att i uppoffrande, själfförsakande kärlek säga,
jag menar säga icke blott i ord, utan i handling: »Allt mitt är
ditt.» Du samlar »åt dig själf». Och har du icke gjort det, så
är det så, därför att du icke lyckats eller haft några vidare
möjligheter till det. Nog ville du det annars gärna.
Hvilket bedrägeri är det icke i ett sådant lif, i
materialistens lif! Du känner dig måhända trygg och gör dig räkning på
många års njutning. Du sätter ditt hopp till ovissa rikedomar
(1 Tim. 6: 17). Märk väl: ovissa! Hur bedrägligt är icke ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
