- Project Runeberg -  I vår Guds gårdar /
239

(1915) [MARC] Author: Teodor Lindhagen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ELFTE SÖNDAGEN EFTER TREFALDIGHETSSÖNDAG 239

skor att fordra mycket af andra och vara skonsamma mot oss
själfva? Och det hänger ju på det närmaste tillsamman med
detta att se grandet i sin broders öga och icke blifva varse bjälken
i sitt eget öga. Det är oändligt lätt att läsa lagen för andra, och
det högt och skarpt nog, och se mycket genom fingrarna med
sig själf. Och det är fariseism.

Jesus säger vidare om de skriftlärda och fariséerna: »Alla
sina gärningar göra de för att blifva sedda af människorna. De
göra sina böneremsor breda och hörntofsarna på sina mantlar
stora. De vilja gärna hafva de främsta platserna vid gästabuden
och sitta främst i synagogorna’ och vilja gärna blifva hälsade
på torgen och af människorna kallas ’rabbi’.»

Det är sorgligt visst, att det i alla tider har funnits en
gudaktighet, som gärna vill med olika medel draga
uppmärksamheten till sig för att vinna människopris. Och tyvärr finnas
nog äfven nu breda böneren¾sor och stora hörntofsar, äfven
om icke alldeles efter den tidens yttre sed. Äfven nu finnes det
ett fikande efter berömmelse för gudlighet, efter erkännande för
skriftlärdom, efter framskjutna och därför mera i ögonen fallande
ledareplatser i församlingen.

Men lika viss är domen öfver all denna andliga högfärd
och uppblåsthet och detta maktbegär, som är så mycket fulare,
då det framträder inom Guds rike i dess trängre mening. Det
är alltfort ett namn på Gud: »din fader, som ser i det fördolda».
Hvad ser han där, i din ensamhet, ja, äfven i ditt hem, i ditt
jordiska arbete, i din allmänna handel och vandel? Domen
faller från Gud öfver allt oäkta, all skyltkristendom, allt andligt
frasande med tomhet inunder.

Men visst är samma sinne till finnandes äfven hos andra
än de religiösa. Hvem vill icke blifva uppmärksammad och hedrad?
Om det sker, hvilket gladt, förtjust leende då, hvilket godt lynne,
ja, idel älskvärdhet! Men i motsatt fall, hvilka sura miner, om
man tycker sig vara förbigången eller icke uppskattad nog!

Ack, kände vi blott rätt oss själfva! Här är den finaste snara
utlagd för oss alla, här är något af det mest efterhängsna onda,
detta begär att på ett eller annat sätt flyta ofvanpå, att ställas
framför andra. Och det är fariseism, allra helst när det draperar
sig i en själftagen ödmjukhet, som icke är annat än hyckleri.

Ack, må vi blygas inför Gud! Han stygges vid allt detta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:06:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ivgg/0239.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free