Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
244 TOLFTE SÖNDAGEN EFTER TREFALDIGHETSSÖNDAG
angelägenheter. Det kan ett godt isikämt. Vi behöfva icke alls
bli onaturliga eller några, träbeläten. Men det som egentligen
intet godt har med sig, ord utan ljuflighet, utan salt, utan kärlek,
utan sanningshalt —• hvad är det med dem? Jesus säger
åtminstone ett: det är ansvar med dem.
Säg, behöfs icke här bättring, ja, omvändelse, verklig
omvändelse? Jo, just det. Det behöfs inre rening, det behöfs en
ny skapelse, åtminstone, där något af en ny skapelse redan
kommit tillstånd, en genomgripande hjärteförnyelse, förnyelse i vårt
sinnes ande. Vi måste blifva annorlunda, vi måste blifva renade
och helgade i det inre. Hur skall det komma till stånd?
Det stod i en äldre öfversättning af vårt ställe: »Gören
antingen trädet godt och dess frukt god» o. s. v. Och det är i alla
fall ställets bokstafslydelse i grundtexten. Det är också ofta den
gudomliga sanningens språk. »Gören edra hjärtan rena, I
människor med delad håg», säger Jakob (4: 8). Och Paulus manar:
»Låtom oss rena oss från allt som befläckar vare sig kött eller
ande, i det vi fullborda vår helgelse i Guds fruktan» (2 Kor. 7: l).
Kunna vi nu göra det?
Vi hafva det för visso icke i och af oss själfva. Det är Guds
gåfva. Men vi måste å andra sidan uppväckas till full aktivitet.
Vi måste göra allvar med vår syndabekännelse inför Guds tron.
Vi måste likasom lämna ut vårt onda förråd åt domens eld. Vi
måste samla oss i ett fast beslut, att det skall blifva annorlunda
med oss, i en energisk åtrå efter något nytt. Och så skola vi i
tro öppna vårt inre för Jesu kärlek och sanning. Detta blir då
vårt nya, goda förråd, hvarur vi få bära fram hvad godt är.
Vilja vi nu detta? Vilja vi ha bort de fåfängliga orden, ja,
allt otillbörligt, allt som icke höfves, just från asis? Vilja vi ha
fram Kristus-sinnet och Kristus-lifvet hos oss, hvarigenom äfven
vårt tal blir nytt och rent och fullt af både salt och ljuflighet, af
både sanning och kärlek? Gud gifve oss fullt allvar med det!
Ty det är allvar. Hafva vi icke förstått det i dag? Det
gäller dock att på domens dag »dömas rättfärdig» eller »dömas
skyldig». Och utslaget beror äfven på våra ord, icke blott på våra
gärningar. Båda röja de vår \sinnesart. Och därpå kommer det
ändock till slut an. »Våren så till sinnes, som Jesus Kristus
var.» Vandren så, som han vandrade.
Amen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
