Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TJUGUSJETTE SÖNDAGEN EFTER TREFALDIGHETSSÖNDAG 323
lif på jorden skall vara det afgörande. Det är lagen om sådd och
skörd, som skall gälla. Paulus säger det: »Vi måste alla sådana
vi äro träda fram inför Kristi domstol, för att hvar och en skall
få igen» — det är lagen om sådd och skörd — »sitt jordelifs
gärningar, allt eftersom han har handlat, vare sig han har gjort godt
eller ondt» (2 Kor. 5: 10). Jesus själf säger det så: »De som
hafva gjort hvad godt är skola uppstå till lif, och de som hafva
gjort hvad ondt är skola uppstå till dorn.» Detta fastslås ständigt
på nytt hela skriften igenom. Låtom oss läsa ännu ett ord af
Paulus därom tillsamman: »Genom din hårdhet och ditt hjärtas
obotfärdighet samlar du öfver dig vrede, som skall drabba dig på
vredens dag, då när det blifver uppenbart, att Gud är en rättvis
domare. Ty han skall vedergälla hvar och en efter hans gärningar.
Evigt lif skall han gifva åt dem som med uthållighet att göra det
goda söka härdighet och ära och oförgänglighet. Men -öfver dem
som äro genstridiga och icke lyda sanningen, utan lyda
orättfärdigheten, öfver dem kommer vrede och förtörnelse. Ja,
bedröfvelse och ångest skall komma öfver den människas själ, som
bedrifver hvad ondt är . . Men härlighet och ära och frid skall tillfalla
hvar och en som gör hvad godt är» (Rom. 2: 5—10).
Vi skapa således själfva vårt öde; vi bereda själfva vår lott
för evigt. Saken är helt enkelt den, att vi icke kunna fly undan
oss själfva och därför icke heller den dorn, som öfverensstämmer
med vårt eget väsende och lif. Vi väfva själfva vår lifsväf år efter
år. Och det slutliga afgörandet beror helt på, huru den ter sig
inför den rättfärdiges ögon, som granska den på den stora dagen.
För att icke ledas vilse må vi emellertid väl märka en sak.
»Hvad godt är» och »hvad ondt är» såsom måttstock för
afgörandet evinnerligen bestämmes icke enligt den allmänna
meningen bland oss människor. Det är Guds syn på tingen, som gäller,
den allena. »Hvad godt är» och »hvad ondt är» — det är icke
detsamma som medborgerligt förtroende eller borgerlig hederlighet
å ena sidan och brottslighet enligt strafflagen å den andra. Så lätt
komma vi verkligen icke undan. Så lätt ingå vi icke heller i det
eviga lifvet. Så ytligt tager Gud det visserligen icke. Hvad är ondt,
och hvad är godt? Det är en högre lag, som afgör det. Och Jesus
ensam ställer den saken rätt genom sitt med ett fyrfaldigt
»sannerligen» bekräftade ord i dag: »Sannerligen, sannerligen säger jag
eder: Den som hör mina ord och tror honom som har s¾ndt mig,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
