Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
336 JUNGFRU MARIAS KYRKOGÅNGSDAG
mer det till synes i det nyas, synnerligen sedan det stora budet
gått ut: »Gören alla folk till lärjungar; prediken evangelium
för allt skapadt».
Blifve nu detta sinne äfven vårt! Det rätta kristliga sinnet är
för visso missionssinne. Det senare ingår så i det förra, att det
är ett därmed. Och det måste så vara, emedan Kristi sinne är
kärlekssinne, som omfattar alla. I den mån hans sinne fördjupas
hos oss, blir det själffallet allt mer och mer missionssinne.
Det finnes också godt om längtan och suckan efter ljus ute
i världen, bland folk af olika slag. »Åt en okänd Gud» — Paulus
fann ju ett altare med den inskriften, medan han gick omkring
i Aten och betraktade deras helgedomar. Det finnes ett altare
med den inskriften osynligen inom hvarje folk. Och tänk på de
visa männen från österns länder, som drefvos så oemotståndligt
af längtan och väntan till uppenbarelsens land och folk! Hur
näres icke denna längtan och suckan särskildt ibland det
förskingrade Israel af löftesorden i heliga skrifter! Mängden inom hvarje
folk tager det väl ytligt nog. Men midt i mängden och oftast
okända af den gå de efter ljus och frid längtande och trånande
och förtäras halft af sin åtrå. Hvad som ännu slumrar kan för
öfrigt väckas. Det ligger där under alla förhållanden såsom en
möjlighet, ett anlag, som kan blifva till något.
Vi hafva nu uppgiften att lofsjunga Herrens namn bland
folken, vi som med våra hjärtans ögon sett Guds frälsning,
lofsjunga, så att de stanna och lyssna till de nya tonerna, till
frids-och glädjetonerna i evangelium. »Din tjänare», sade Simeon om
sig själf inför Gud. »Din tjänare!» Må hvarje frälst människa
bland oss på samma sätt ställa sig inför Gud i trons fulla
öfverlåtenhet och säga så: »Din tjänare» eller med Maria: »Se, jag är
Herrens tjänarinna».
Fröjd i Herren är vår starkhet. Må den göra oss starka till
helig strid för Guds ära bland folken! Missionen, sådan den
utvecklat sig under de sista tiotalen, är för visso ett glädje- och
tacksägelseämne. Och månne icke äfven den stora striden mellan de
europeiska folken, som i början befarades skola föröda
missionens verk, till slut genom Guds underbara makt att betjäna sig
af allt skall visa sig befordrande för dess växt? Men ständigt
framåt! Ännu fattas oändligt mycket i fullbordan af profetian
i Esaias’ utsagors bok: »Allt kött skall se Guds frälsning.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
