- Project Runeberg -  I vår Guds gårdar /
378

(1915) [MARC] Author: Teodor Lindhagen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

378 FJÄRDE BÖNDAGEN (TACKSÄGELSEDAGEN)

»Jag kan icke räkna dem alla,
De prof på Guds godhet jag rönt.
Likt morgonens droppar de falla
Och glimma likt dessa så skönt.
Jag kan icke räkna dem alla,
De prof på Guds godhet jag rönt.

»Likt stjärnornas himmelska skara
De hafva ej namn eller tal,
Men stråla likt dessa så klara
Jämväl i den mörkaste dal.
Likt stjärnornas himmelska skara
De hafva ej namn eller tal.»

Jag antydde det nyss — se vi rätt, äro vi tack skyldiga
äfven för skuggorna i lifvet såsom förklädda välsignelser. Vi säga
många gånger om våra barn: de skola en gång lära sig att tacka
äfven för agan, hur föga behaglig den än har känts, och huru
orättvis och hård den än har förefallit. Det må vi då också vända
in på oss själfva. Vi måste ju erkänna, att vi aga våra barn,
endast »såsom det synes oss godt». Vi äro icke fria från
möjligheten af misstag. Men »andarnas fader» agar oss »för vårt
verkliga gagn». Därom kunna vi vara fullt vissa. Den gudomligt
faderliga kärlek, som ligger i hans tuktan, är för visso värd
mycken tack.

Så är det då under alla omständigheter godt att tacka Herren
och att lofsjunga den Högstes namn. Det är ljufligt för hjärtat,
om det verkligen känner tacksamhetsskulden uppåt, att få gifva
luft åt glädjen och tacksägelsen. Det är också godt att likasom
mel lofsångens ord och toner rätt väcka upp det kanske slumrande
tacket. Det har skett så af ålder. David kunde den konsten,
anlitade den utvägen. Det är godt att gifva Gud hvad Gud tillhör,
att gifva honom äran för allt, att i sanning säga: soli Deo gloria,
Gud allena äran. »Den som offrar löfvets offer, han ärar mig»
(Ps. 50: 23), det är hans eget ord.

»Jag kan icke räkna dem alla.

Men ack, må jag tacka dess mer!

Guds kärleks bevis må jag kalla

De under af nåd han beter.

Jag kan icke räkna dem alla.

Men ack, må jag tacka dess mer!»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:06:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ivgg/0378.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free