Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I vilt äktenskap - V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dräkt, och grenar och buskar dignade under denna
tunga snöskrud. Vart man blickade, var det en
ogenomtränglig skog av vitt. Det kändes tungt att
andas i den fuktiga luften. Denna vita, täta växt¬
värld, som utbredde sig runt omkring, förflyttade
fantasien till någon förtrollad näjd, till någon sago¬
lik vrå, fylld av förföriska under.
Ängslan tryckte på Oleksandras hjärta, liksom
dimman på jorden. Det kändes henne så bittert
och tungt att leva. Hon förföljdes av olyckan, lik¬
som barnen av den elaka styvmodern i sagan. Och
allt rådde den där otäckan för, den fördömda
Nastia, som förhäxat Hnat! Hon skulle kunna slita
både henne och Hnat och sig själv i stycken. Ond¬
bäckar vid issmältningen. Vad skulle hon göra?
Gå hem till hans, till sin stuga, släpa ut Nastia
vid håret och prisgiva henne åt skammen? Men
vad hjälpte det, om Hnat ändå inte tyckte om
hans stuga, så var det ändå inte värre än att
dväljas i en annan. Måtte Herren krossa dem!...
Men fanns då världen endast utanför hennes fön¬
ster? Hon kunde ju ta någon plats igen och tjäna
som piga. Så länge hennes ögonbryn inte blek¬
nat och hennes ansikte inte förtorkat, skulle hon
älska vackra pojkar, dansa bort sitt elände vid
tredubbel musik och dränka sorgen i glaset.
Oleksandra såg sig omkring och snuddade mot
en trädgren. Kalla snöflingor föllo ned på hennes
brännheta kinder och svalkade henne en smula.
Kvällen sänkte sig över jorden, och det hade redan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
