- Project Runeberg -  I vilt äktenskap : Berättelser från Ukraina /
93

(1909) [MARC] [MARC] Author: Myhajlo Myhajlovytj Kotsjubynskyj Translator: Alfred Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I vilt äktenskap - VI

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Vad nu? Alt sjunga på en fredag och därtill
så tidigt!» avbröt Nastia klandrande.
Hnat tystnade. Han hade glömt, att det var
den veckodag, då det anses syndigt att sjunga.
Men den glada stämningen skingrades ej genom
Nastias fromma anmärkning. Kära, ljusa minnen
och tankar vaggade hans hjärta till ro; det sjöng
omedvetet i hans bröst, ty han var lycklig. Allt
ifrån den stund då Nastia kom i hans hus, hade
det blivit ljust och glatt därinne, som om en ängel
svävat ner och fläktat ro med sina vingar. Och
nu mera hade han framgång i alla sina husliga
förehavanden. Förut hade han haft otur, vad han
än företog sig; det hade varit som förgjort. Men
nu hade han både lagt sig till med en ko och köpt
hästar, och i ladugården -bräkte får. Han stod nu
på säkra fötter och var sin egen herre. Han hade
fått mer lust att arbeta, ny kraft och energi. Han
kände sig så stark, att han kunde försälta berg,
och visste ej, vad trötthet vill säga. Fast pannan
badade i svett, var det som ett paradis i hjärtat,/
ty han var lycklig. :
Det enda, som oroade honom, var Oleksandra,
och tanken på henne drev upp moln på hans
panna. Han var rädd för denna tanke som för
ett spöke och gjorde sig all möda att befria sig
därifrån. Och i själva verket började Oleksandras
hotfulla skepnad, som hans inbillning frammanat,
allt mer försvinna, likt en dimma, som skingras
av solstrålarna. Han ville inte grumla sin lycka
med tanken på Oleksandra.
Han tog sin yxa och gick ut på gården.
Det: var en härlig morgon i januari. st
I

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 13 23:08:29 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/iviltakt/0097.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free