Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I vilt äktenskap - VI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102
av. Hon blev tystlåten och tungsint och grät ofta.
Då barnet kommit till världen, badade hon det
med bittra tårar. Den lille döptes till Ivasyk. Nastia
blev "kyrktagen och väntade nu blott på att det
skulle torka upp på marken för att jämte barnet
begiva sig till staden och hälsa på Hnat, som satt
i fängelset och avbidade sin dom.
Det var första gången som Nastia såg ett fän¬
gelse. Den tunga luften, de höga, mörka cellerna
med galler för fönsterna och fångarna i sina vida,
gråa kläder — allt gjorde ett pinsamt intryck på
henne. Och då hon hörde rasslandet av kedjorna,
kände hon sig riktigt hemsk till mods.
Hnat grät av glädje, då han fick se Nastia och
Sonen, ty han fick först nu veta, att han hade
blivit far. Nastia gråt likaså. Hon kände inte
igen Hnat — slätrakad, gulblek i ansiktet och klädd
i den gråa fångdräkten, var han alls icke lik den
Hnat, som hon sett och hållit så mycket av hemma
i byn.
Hnat tog sin son på armarna och såg länge
på honom. En tår sipprade fram ur hans ögon
och föll som en brännande droppe på barnets an¬
sikte. Den lille brast i gråt.
»Hjälp mig, Nastia! Gå till en advokat och
betala honom vad han vill! Och säg moster Motrja,
att hon säljer alla mina ägodelar, så att jag kan
slippa ut ur fängelset!»
Nastia gick till en advokat. Denne frågade
henne om ett och annat, undersökte saken och
skakade på huvudet. Han sade, att målet var
mycket kinkigt, ty någon hade redan före dråpet
hört Hnat hota med att han skulle slå ihjäl Ole¬
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
