Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dyrköpt - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120
Solen stod redan ganska lågt i väster, då Ostap
vaknade. Han ville väcka Solomija, men han hade
knappt kastat en blick på henne förr än han brast
ut i gapskratt. ;
»Just en skön kosack!» sade han mellan
skrattsalvorna.
Solomija väcktes därav. Hon for upp, gnug¬
gade sig i ögonen och tittade förundrad på Ostap.
»Vad skrattar du åt?»
»Gnugga sömnen ur ögonen!»
»Jag är ju vaken. Vad vill du?»
»Kom med mig!»
Han hjälpte henne upp och förde henne fram
till källan: »Lägg dig på knäna och titta i vattnet!»
Solomija lutade sig fram och såg ned i källan.
Därifrån blickade mot henne ett friskt, fylligt an¬
sikte med svarta ögon, och de vita kinderna stucko
bjärt av mot den rutiga huvudbonaden och de
svarta hårflätorna, som hade löst upp sig under
sömnen.
»Titta nu på dina fötter!»
Solomija gjorde så och brast uti elt klin¬
gande skratt.
»En flickas ansikte och en bondpojkes fötter!»
fortfor Ostap skrattande.
Båda skrattade som barn, hon med sitt kvinn¬
ligt klingande löje, han med en tjuguårings grova
bas i målbrottet.
»Hur skall det nu gå?» undrade Ostap efter
en liten paus. »Om någon får se dina hårflätor
under huvudbonaden, så kan det gå illa för oss.»
»Hur det skall gå?» upprepade Solomija i be¬
stämd ton och slet av sig duken. De svarta, yppiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
